Hur kan man underlätta för de barn med någon form av svårigheter var mitt fokus på SETT-mässan 2018. Det fanns mängder av föreläsningar som ur olika vinklar belyste hur man kan underlätta dessa elevers skolgång och hur man får de att lyckas. Här kommer jag att belysa 3 olika perspektiv.
1. Lärmiljön
Det som alla föreläsarna hade gemensamt var att de pratade om vikten av att tänka igenom sin lärmiljö:
- Intryckssanera (rensa bort, vad måste finnas? Ta bort allt annat)
- Möbler ( tex enskilda bänkarna, så möjligheten till sitt eget finns)
- Kognitiva hjälpmedel (tex timestock)
Struktur, tydlighet och förutsägbarhet var ledorden hos alla.
Färgkodning – tex NO – grön (skrivbok, mappen, schema som är färgmärkt)
 |
 |
Använda kognitiva hjälpmedel. Tiden räknas uppåt, mindre stressat.
Varje lektion behöver ha en tydlig början, mitten, slut. Det är lika viktigt att det är glasklart när lektionen slutar, som när den börjar.
En av föreläsarna valde att använda den välbekanta magiska 7:an.
 |
2. Struktur och motivation i undervisningen
Här var det två föreläsare med helt olika bakgrund och utbildning som pratade om gamificiation/spelifierandets framgång för inlärning. Spelifiering/gamification innebär att du plockar ur spelmoment och sätter in dom i ett annat sammanhang. Spelfylld design, men inte spel. Fokus är att arbetsglädjen är en av den viktigaste komponenterna för att prestera och med spelvärldens struktur gör du det lättförståeligt för elever med tex npf-diagnoser. Det är en värld de känner igen.
De 4 grundpelarna i spelvärlden plockas in i undervisningen:
Målsättning – vad, när och varför. Men också Share – dela
Reglerna – avgränsar aktiviteten. Ta dig till punkt A till B. Tydligt vad som gäller.
Konstant och direkt feedback – omedelbar, positiv, framåtsyftande
Sociala sammanhang – naturliga möten
De poängterar vikten av att det INTE handlar om att tävla. Undvik tävlandet. Undvik topplistor.
De två olika föreläsarna gav olika förslag på hur det kunde se ut i praktiken.
Utifrån ett läsförståelseperspektiv:
 |
Här hade han tagit en bild ur den bok de läst och skapat ett spel i Smart notebook för att använda på smartboarden. Han la också till en tärning i spelet som eleverna fick slå på. Där stod olika ord/begrepp och för det ord som kom upp diskuterade de betydelsen utifrån bokens händelse. Tex ledsen – Vad innebär det att man är ledsen? Vem i berättelsen var ledsen? Varför var den ledsen tror du? Har du varit ledsen? Osv.
Den andre föreläsaren använde gamification ur ett ämnekunskapsperspektiv, där han bygger upp sin undervisning med olika uppdrag. Alla uppdrag har olika poängnivåer med tydligt innehåll. När de nått sina poäng får de en medalj och stiger upp till nästa nivå där de möter nya uppdrag. Beroende på hur många poäng de skrapar ihop så får de brons, silver eller guldmedalj. Man kan alltid välja att göra om uppdraget för att istället nå guldmedaljsnivån.
 |
3. Förhållningssätt
Det tredje och kanske viktigaste perspektivet de alla pratade om är hur vi ser på eleven. Väljer du att se på eleven som stökig så är det en stökig elev du kommer att bemöta. Väljer vi att se eleven som livlig så är det en livlig elev du bedömer. Väljer du att se eleven som spännande kommer du att se det spännande i eleven. Det handlar om att välja att se personen bakom funktionshindret. Se att de också är en individ som vill passa in, vill vara som alla andra, men inte vet hur.
De pratade om feedbackens betydelse. För varje negativ feedback, behövs 5 positiva feedback. Utmana dom att ge sig själva positiv feedback ”Jag har hört att du har gjort något riktigt bra idag. Vad var det?” Vikten av att skapa relation till eleven, bli någon de kan lita på, poängterade alla.
 |
Försök att alltid se det goda i varje individ, den vita sidan istället för den svarta. Ett barn vill göra rätt, bara dom vet hur.
Jennie Lithén
Björkrisskolan