Rss

Archives for : Tips

Algebra på Smedingeskolan

Vi undervisar algebra på Smedingeskolan.

Länge har vi sett elever vara motvilliga till att lösa problem algebraiskt. Inte bara att formulera en algebraisk ekvation men också att kunna lösa den och förnimma den otroliga kraft algebra faktiskt har. För att lyckas med att ge eleverna den upplevelsen krävs att vissa förkunskaper finns hos eleverna. Vi har på Smedingeskolan låtit eleverna göra ett förtest där kritiska aspekter uppdagas, såsom förståelsen för likamedstecknet och dess betydelse både som statiskt och dynamiskt men också negativa tal samt prioriteringsreglerna. Dessa moment har vi sett som nödvändiga innan algebran kan introduceras.

-Eftersom det är 5 stickor på vänster sida kan vi ta bort 5 stickor på andra också, sen tar vi bort lika många askar från varje sida och då är det bara en ask kvar, alltså är X=3

Till vår hjälp har vi provat i år 7 ett material som heter ”Rädda ekvationerna”. Det är ett praktiskt material där eleverna får lösa ekvationer parvis med resonemang i fokus. Tändsticksaskar med lika många men okänt antal stickor i, får utgöra vårt hemliga tal, X. Vi använder materialet för att komma bort från regler och bort från alldeles för enkla ekvationer i läroböcker, där det går snabbare att gissa talet än att faktiskt räkna ut det. Här ges möjlighet att utveckla effektiva ekvationslösningsmetoder som de också förstår innebörden av.

För att utmana får eleverna också göra egna ekvationer men med andelar av X. Här hör vi mycket matematik i resonemangen. Ett tydligt praktiskt lärande med bråkräkning där eleverna också diskuterar delbarhet och minsta gemensamma nämnare.

-Hur många stickor måste ni ha i asken för att kunna använda tredjedelar och fjärdedelar i samma ekvation?

När eleverna sedan tränar ekvationslösning finns nu förståelsen för ”ta bort”, ”lägga till” på båda sidor för att lösa ut X. Ingen elev har hittills frågat varför de ska lära sig det här som är vanligt annars. Nu löser åk 7 på Smedingeskolan ekvationer med X i både höger- och vänsterled. Vi kan snart börja med problemlösning och vi ser naturliga inslag med geometri, samband och mönster där variabler inte ses som skrämmande längre.

Hör av er till oss om ni vill veta mer.

Åsa Öhrnell

Söders matematikpedagog

Arbetsmiljö för digitalt skrivande

För att undvika problem med nacke, axlar och rygg har Kungsbacka kommun utrustat alla klasser i årskurs 1-5 med ett antal så kallade biomekaniska öar. Det är ett koncept för att optimera arbetsmiljön under skolarbetet, både i sittande och stående . Bland annat är datorskärmen placerad så att eleven kan se på skärmen utan att arbeta med böjd nacke och pallen, med dess luftfyllda kudde, ger en bra hållning för ryggen. Strävan är att kontinuerligt arbeta för att förbättra arbetsmiljön.

Många skolor i Kungsbacka använder arbetssättet ”Digitalt skrivande med lärande samtal”. Med start i förskoleklassen arbetar våra elever oftast i par när de skriver sina texter med dator. Var och en bidrar med sina förmågor och delar med sig till sin ”lärkompis”. I samtalet mellan eleverna skapas och fördjupas ny kunskap.

Elevarbetsplatser finns för dator, men även för lärplatta. De flesta platser är fasta sådana, där alla kablar är fastsatta och endast dator eller lärplatta behöver tas fram varje morgon.

Vid en ny skrivuppgift modellerar pedagogen uppgiften, oftast tillsammans med en annan pedagog eller med en elev. Pedagogerna interagerar med varandra, precis så som de vill att eleverna sedan ska göra, och genomför på så sätt inledningen av den kommande skrivuppgiften. I detta vävs även eventuellt nya tekniska moment in. Men det är förstås viktigt att pedagogen kan föregå med gott exempel även med arbetsställningen. Det blir möjligt genom en anpassad lärararbetsplats.

Under modelleringen kan båda pedagogerna arbeta stående, eller så sitter den som skriver och ”lärkompisen” står, precis så som eleverna gör. Arbetsplatsens hjul gör att den är lätt att flytta  och bordsytan är lätt att höja och sänka till rätt arbetshöjd.

När det är dags för eleverna att börja skriva kan bordet sänkas och bli en arbetsplats för två elever.

 

När elever under lektion ska följa något som pedagogen visar via dator eller lärplatta, kan den hanteras medan hen står vänd mot eleverna.

Utanför lektionstid blir arbetsplatsen pedagogens egen arbetsyta, där det är lätt att skifta mellan sittande och stående, allt för en optimal arbetsställning. Pallens luftfyllda kudde går att jämföra med en pilatesboll, där kroppens inre core-muskulatur tränas och stärks. Samma funktion har elevpallarna.

Gertie Ekdahl Axelsson
Processledare för arbetssättet
Digitalt skrivande med lärande samtal
0300-83 48 24
gertie.ekdahl-axelsson@kungsbacka.se

Nova Montessoriskola Galaxen 3-5 har arbetar med Green screens lådan

Vi lånade makerlådan med green screen så här gjorde vi.

Galaxen 3-5 är en fritidsavdelning med elever mellan åk: 3-5. Vi erbjöd eleverna att göra egna filmer och få  “lektion” hur man gör det och vad man får lägga ut för bilder osv på nätet.

Vad är ok att lägga ut osv? Om någon säger nej, jag vill inte ligga ute på nätet eller jag vill inte bli fotad så får man det ej. Här startade en mycket bra diskussion och den blev längre/djupare än vad vi anade.

Några elever gillade idén att testa på att filma och gjorde små filmer då de var och besökte bland annat Björnes Magasin där de mötte olika andra personer från Galaxen och de gjorde en liten enkel berättelse till. Några elever var i New York där de åkte runt och fick besök av varandra.

Lärdom:

Om jag skulle gjort det ytterligare en gång till hade jag bett eleverna att göra en “planering” på hur filmen skulle göras.

Bakgrund, vilka skall vara med, vad skall sägas

Mitten,vilka skall vara med, vad skall sägas

Slut vilka skall vara med, vad skall sägas

Som fritidspedagog tycker jag det var ett mycket roligt sätt att göra film på och eleverna kreativitet flödade. Jag som pedagog fick här möjlighet att ta upp vad som är ok att lägga upp på nätet/sociala medier osv på ett bra sätt.

Om jag hade haft möjlighet att få göra detta igen skulle jag vilja göra en liten film om hur en vanlig dag på vårt fritids kan se ut. 

Sofia Berglund

Skype i undervisningen

För tredje året i rad har vi i årskurs 5 på Iseråsskolan valt att samarbeta med Vasamuseet i Stockholm, för att lära oss mer om Stormaktstiden och vad som egentligen hände med regelskeppet Vasa.

Snabbt går ju också resan till Stockholm, när man gör det via Skype. Vi får gå ombord på skeppet – något som bara kungar, drottningar, presidenter och nobelpristagare får göra i annat fall.

Eleverna har chans att ställa frågor om skeppet och vi får också en rundvandring. Idag var vi längst fram i fören men också på undre batteridäck, där kanonerna stod en gång i tiden.

 
Har ni inte ”Skypat” med Vasamuseet tycker jag att det är något ni bör testa. De tar emot klasser från många åldrar men tänk på att kontakta dem i god tid för att kunna önska tid.

pedagoger.vasamuseet@maritima.se

Vill ni veta mer om Skype med Vasamuseet?

Hör då av er till mia.moberg@kungsbacka.se

 

 

Skoldatateket Omvärldsbevakar

En av Skoldatatekets uppgifter är att omvärldsbevaka och sprida information till pedagoger i kommunen. Vi vill gärna dela med oss av en webbplats som vi tror kan vara en resurs i arbetet med att stödja barn och ungdomar med ADHD. Materialet heter ADHD i skolan och har utvecklats i samarbete med ADHD Europa och en europeisk expertarbetsgrupp för medvetenhet om ADHD, European ADHD Awareness Taskforce.

Materialet består av 5 interaktiva böcker;

  • Tala om diagnos, hantering och behandling
  • Förbättra utbildning och studieteknik
  • Hantera beteende
  • Förbättra livskvalitet och sociala färdigheter
  • Presentation av arbetsgruppen

Till böckerna finns diskussionsguider och hjälpmedel för barn/elever i form av olika nedladdningsbara PDF:er.

ADHD Europa bildades 2008 och har drygt 20 medlemsorganisationer.

En svensk aktör inom ADHD Europa är riksföreningen Attention och de är en av drygt 20 medlemsorganisationerna i ADHD Europa, som bildades I april 2008. Målen för ADHD Europa är i princip desamma som Attentions:

  • Förbättra livskvalitén för personer och familjer med ADHD
  • Stärka dem så att de kan ta vara på sina rättigheter och möjligheter fullt ut

Vi har tittat på materialet i ADHD i skolan och hoppas att ni ska hitta något som stödjer eller inspirerar er i ert arbete.

 

 

BeeBot på Björkris förskola

Vad skrev vi till föräldrarna ?

Hej,

denna veckan har vi fått bekanta oss med vår nya vän BeeBot. BeeBot är en liten robot som ser ut som ett bi. Man använder knapparna på den för att programmera hur den ska röra sig. 

Vi introducerade denna genom att låta barnen vara våra robotar som vi styrde genom att måla pilar som visade deras riktning. 

Barnen klurade ut detta hur fort som helst och hade inga problem att flytta över programmeringen till BeeBoten. 

Vi placerade ut en stor diamant på en karta. På kartan finns ett rutnät som hjälper barnen att räkna hur många gånger de ska trycka på respektive riktning för att den ska ta sig dit som diamanten var. Vi var så imponerade av barnen som löste detta galant. 

Vi har lånat BeeBoten av något som kallas Skoldatateket och får ha den i 4 veckor. Så arbetet fortsätter. Detta är det vi kallar programmering på förskolenivå!! 

Linda Almqvist och Enisa Kasumi , Matisse, Björkris förskola, mars 2017

Reflektioner

Först bekantade vi vuxna oss med BeeBot, hur den fungerade och rörde sig. Detta är inte  alltid viktigt då man kan göra upptäckter och utforskande aktiviteter med barnen men i detta fallet ville vi ha en grundkunskap i detta.

Barnen som har arbetat med BeeBot är födda 2011 och 2012. Vi har två barn som har stöd i form av bildstöd och när vi la ut en bildserie med hjälp av korten som följde med i lådan så klarade dem av att programmera. De var riktigt snabba och tryckte på rätt knapp hela tiden. Vi valde att lägga upp hela bildserien men att plocka bort korten allt eftersom dem tryckt.

Barnen i vår barngrupp har kunnat välja BeeBot som aktivitet under dessa veckor. De har använt skattkartan och placerat ut en diamant som de skall köra till. De har också gått på bokstavsjakt och samlat bokstäver på kartan.

Vi har kunnat väva in begrepp som över, under, höger, vänster. Barnen har samarbetat, samtalat, utforskat och haft en riktig kul tid med BeeBot. Vi vuxna har valt att vara delaktiga i arbetet och arbetar med att ge stöd i form av socialt, emotionellt och kognitivt stöd utifrån de relationella förhållningssätt som är vår grund.

 

Matematikprojektet på Gullregnsskolan del 5

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och min 4 resa.

Jakten på appar!

Hur ska man välja appar? Vad är syftet? Jag hade en ganska klar bild av vad jag ville få ut av detta. Jag ville att eleverna på ett lustfyllt sätt skulle automatisera färdigheter. Utan automatiserade färdigheter behöver hjärnan mer tid att identifiera och lösa uppgifter. Hjärnan belastas mer och försvårar då fördjupad inlärning. Som exempel vad gäller denna specifika grupp är det bland annat:

  • färdighetsträning inom olika tabeller, så som additions-, subtraktions- och multiplikationstabeller som hjälper till vid inlärning av olika algoritmer,
  • automatisering av klockan, både digitalt och analogt som hjälper till vid uträkningar av tid och tidsskillnad.

I början valde jag att satsa på säkra kort, appar jag hade personlig erfarenhet av. King of Math var den första appen vi köpte in. Den är bra eftersom den finns i flera varianter och nivåer. Den har tilltalande grafik och är progressiv. Den finns även i en gratisversion där vi kunde pröva innan vi köpte appen.

Sedan testade vi gratisappar tillsammans, jag och eleverna. Här kommer ett urval av appar.

Penguin Math – där en liten pingvin hoppar på isblock. Den gick hem hos många av eleverna. Den tränar huvudräkning i de fyra olika räknesätten. Det som tilltalar mig är att du kan ställa in svårighetsgraden och talomfånget så att det blir individanpassat.

Math Museum – Du öppnar dörrar med hjälp av sifferkombinationen och uppgifter. Eleverna gillar det, det är spännande och klurigt. Plus är att det är öppna utsagor, minus är att uppgifterna inte är så svåra.

Factor Samurai – Här ska man dela delbara tal med hjälp av ett samurajsvärd men akta sig för primtal. Detta spel blev lite av en vattendelare då några tyckte att det var för svårt medan andra absolut älskade det. Jag tycker att det är lite enformigt men ett kul sätt att närma sig primtal och division.

Räkneapan finns som gratisversion med bara addition. Denna blev så populär att det slutade med att vi köpte in hela spelet till hela klassen. En liten apa åker i en raket och det gäller att svara på, från början, mycket enkla uppgifter så som 3+2 för att apan inte ska krocka. Uppgifterna blir svårare och svårare. Hela spelet innehåller de fyra räknesätten. Du tjänar poäng som du kan byta mot ny utrustning till apan.

Alla eleverna fick också en calculator- och en whiteboardapp samt Imovie som arbetsredskap.

Vi valde också att satsa på några köpeappar till några av eleverna. Mattebageriet 2 har används med stor framgång av elever som har vissa matematiksvårigheter. Här tränas additions- och subtraktionsalgoritmen. Här finns visuell hjälp i form av kakor om det skulle vara för svårt att göra räkneoperationen i huvudet.

Nu när vi har samlat på oss ett visst antal appar kan eleverna med framgång träna färdigheter på det sätt som passar dem. Detta har medfört att eleverna är delaktiga, har mer inflytande och är mer aktiva.

Som avslutning skickar jag vidare denna utmaning till pedagoger i Kungsbacka. Våga pröva något nytt! Vad är det värsta som kan hända! Det blir inte som du tänkt dig! Ingen fara! Jag garanterar att du och eleverna lärt er något på vägen!

Jag kommer aldrig att gå tillbaka till mitt gamla sätt att undervisa. Detta är något av det roligaste jag gjort!

Makerlådor att låna!

Nu finns det Makerlådor att låna!

Vill du som pedagog i Kungsbacka kommun låna en Makerlåda i 4 veckor?

Makerlådorna består av konkret material att självständigt kunna arbeta med på olika sätt, utifrån egna idéer och anpassat efter barnens/elevernas intressen.

Motprestationen för att få låna en låda är att ni delar med er av era upplevelser och erfarenheter med lådorna genom ett reportage här på Kungsbacka delar.

Makerlådorna består av åtta stycken fysiska lådor med olika upplägg av material.

Följande lådor finns att låna:

  • Upplevelser
  • Green Screen
  • Strawbees
  • Bee Bot
  • Blue Bot
  • Strawbees & Quirkbot
  • MakeyMakey
  • Raspberry pi

Låneformulär och mer information om hur du går tillväga hittar du under fliken “material att låna” i menyn ovan.

Makerlådorna hade smygpremiär förra veckan då Kolla grund- och särskola hade workshop kring dem. Det var full aktivitet med många nyfikna och engagerade pedagoger. Vi ser fram emot att få in många reportage med tips och idéer kring hur ni använder lådorna i er verksamhet.

 

Luciafirande med hjälp av green screen

På Dannebacka förskola har de haft ett projekt under en längre tid att spela in luciatåget med hjälp av green screen. Barnen oavsett ålder får vara med och agera och alla får vara med och spela upp för sina kompisar. På detta sätt så är barnen med när det är dags att visa upp luciatåget.

De använder ny teknik för att bevara traditionerna.
Här nedanför kan se två små filmer

Om ni vill veta mer hör gärna av er till dannebacka.forskola@kungsbacka.se

Programmering på Fjordskolan

Hour of code

Vi anmälde att Fjordskolan skulle delta i Hour of code under v 49. Olika aktiviteter ägde rum.

Eleverna på Broköklubben fick bekanta sig med Anna och Elsa i Frost. Ett bra sätt att börja med programmering. Eleverna kunde själva gå igenom de olika stegen i programmet. Elevernas lust att lära mer, är ett bra kvitto på att de tyckte det var kul. De flesta satt två och två, det skapade en bra förutsättning för att lära av och med varandra. Det blev diskussion hur man ska använda de olika blocken, hur man ska tänka när man programmerar.  Att ha en sådan aktivitet där eleverna får pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling utvecklar eleverna. (Lgr11).  Eleverna fick också prova på Bee-bot, en robot som man ska programmera så att den går en speciell bana som man byggt av tex kapla stavar. I vissa klasser tog man också tillfälle att arbeta med Hour of code. På Brokö fritids körde man också olika aktiviteter kring programmering. Här kommer en text från dem:

Programmering– knacka kod på fritids och i skolan.

 Den här veckan har vi arbetat med att väcka nyfikenhet och lust kring programmering. Just den här veckan har det varit en satsning runt om i världen kring detta. Hour of code.

Programmering i skola och på fritids handlar om att kunna förstå samband om hur saker och ting fungerar.

Programmering kan ses som ett pedagogiskt verktyg i det som kallas datalogiskt tänkande. Datalogiskt tänkande sker av människor och är problemlösning där man löser problemet på samma sätt som en dator kan göra.

I datalogiskt tänkande tänker man logiskt, man lär sig se mönster, problemlösa i steg för steg, bryta ner problem samt att lära sig ta bort onödiga detaljer.

Med programmering i skolan och på fritids lär vi oss att se mönster, plocka isär ett problem i mindre bitar och se sambandet mellan de olika bitarna. Detta genom ett lekfullt och kreativt sätt.

 Programmering kan ske på en praktisk nivå genom att vi  pratar om begrepp och att ger instruktioner i flera led. Leken är central i detta moment. Med programmering på en digital nivå tar vi hjälp av bland annat appar, robotar, datorer.

Denna veckan har vi varit med i Hour of code, se länk.

LÄNK.

Vi har valt på Brokö fritids att testa apparna Scratch och Lightbot. Detta tyckte eleverna var jättekul.

Eleverna har även fått testa Beebots, dvs programmerbara robotar.

Vi kommer fortsätta detta projekt  vidare under våren.

Ann Abrahamsson och Anna Hylander

2 3 4 5