Rss

Archives for : Läromedel

Algebra på Smedingeskolan

Vi undervisar algebra på Smedingeskolan.

Länge har vi sett elever vara motvilliga till att lösa problem algebraiskt. Inte bara att formulera en algebraisk ekvation men också att kunna lösa den och förnimma den otroliga kraft algebra faktiskt har. För att lyckas med att ge eleverna den upplevelsen krävs att vissa förkunskaper finns hos eleverna. Vi har på Smedingeskolan låtit eleverna göra ett förtest där kritiska aspekter uppdagas, såsom förståelsen för likamedstecknet och dess betydelse både som statiskt och dynamiskt men också negativa tal samt prioriteringsreglerna. Dessa moment har vi sett som nödvändiga innan algebran kan introduceras.

-Eftersom det är 5 stickor på vänster sida kan vi ta bort 5 stickor på andra också, sen tar vi bort lika många askar från varje sida och då är det bara en ask kvar, alltså är X=3

Till vår hjälp har vi provat i år 7 ett material som heter ”Rädda ekvationerna”. Det är ett praktiskt material där eleverna får lösa ekvationer parvis med resonemang i fokus. Tändsticksaskar med lika många men okänt antal stickor i, får utgöra vårt hemliga tal, X. Vi använder materialet för att komma bort från regler och bort från alldeles för enkla ekvationer i läroböcker, där det går snabbare att gissa talet än att faktiskt räkna ut det. Här ges möjlighet att utveckla effektiva ekvationslösningsmetoder som de också förstår innebörden av.

För att utmana får eleverna också göra egna ekvationer men med andelar av X. Här hör vi mycket matematik i resonemangen. Ett tydligt praktiskt lärande med bråkräkning där eleverna också diskuterar delbarhet och minsta gemensamma nämnare.

-Hur många stickor måste ni ha i asken för att kunna använda tredjedelar och fjärdedelar i samma ekvation?

När eleverna sedan tränar ekvationslösning finns nu förståelsen för ”ta bort”, ”lägga till” på båda sidor för att lösa ut X. Ingen elev har hittills frågat varför de ska lära sig det här som är vanligt annars. Nu löser åk 7 på Smedingeskolan ekvationer med X i både höger- och vänsterled. Vi kan snart börja med problemlösning och vi ser naturliga inslag med geometri, samband och mönster där variabler inte ses som skrämmande längre.

Hör av er till oss om ni vill veta mer.

Åsa Öhrnell

Söders matematikpedagog

Matematikprojektet på Gullregnsskolan, del 2.

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och klass 4 resa.

Nu när vi hade tagit bort läroboken behövde jag strukturera upp undervisningen.

Hur utnyttjar jag tiden? Hur håller vi fokus? Hur blir eleverna motiverade och aktiva? Tillbaka till skolbänken. Vad säger forskningen?

Mina nya bästa vänner den närmaste tiden blev LGR11, skolverket.se, John Hattie (skolforskare från Nya Zeeland) och Gregory Yates (skolforskare från Australien). Redan från början fick jag medhåll då John Hattie trycker på vikten av att läraren kan förändra och anpassa undervisningen för att optimera lärandet.

Så vad lärde jag mig då?

Vi behöver ett tryggt klimat. För att skapa detta behövdes tydliga ramar och uttalade lärobjekt och mål. För att kunna bli aktiv och motiverad måste eleverna vara väl medvetna om vad som förväntas av dem och hur målen ska nås.

Eleverna måste alltså bli mer involverade i planeringen och tydligt kunna se vart de är på väg. Planeringen måste få en större plast på lektionerna och i elevernas medvetande.

Tillsammans med eleverna började vi arbeta ut hur en planering kan se ut så att den fungerar som ett stöd i undervisningen. Eftersom eleverna är olika måste även deras planeringar vara olika. Vi enades om att börja med relativt korta och konkreta planeringar med lärobjekt och förmågor tydligt definierade.

Ett annat problem var det faktum att de flesta elever har svårt att hålla koncentrationen i 80 minuter. Variation kändes som något nödvändigt. Dels för att hålla koncentrationen uppe men också för att tillgodose fler elever med olika lärstilar.

Om alla elever ska arbeta på sin nivå fungerar självklart inte traditionella genomgångar och sedan räkna vidare i boken. Samtidigt behöver den muntliga delen av matematiken ta en större plats med tanke på förmågorna.

Så, vi behöver variation, nivåskillnad åt alla håll och ett inspirerande, motiverande arbetssätt.

Hur gör genomför vi detta?

Fortsättning följer…

 

Tala som ted – TED-talks

På Björkrisskolan arbetar klassen Garbo med ”Tala som Ted” TED- talks

I klassen Garbo startade vi det nya läsåret med att jobba med nätetik. Som redovisning till det så fick alla elever göra ett TED-talk om sina nätvanor. De fick även fundera kring vad man kan råka ut för på nätet och vad man gör då. Här är några av de elever som själv valt att visa omvärlden sina fantastiska tal.

Dessvärre fick vi ljudupptagningsproblem. En del valde att göra om sina tal. Andra ville inte. Det är tråkigt när vi har arbetat hårt mot detta och tekniken strular, men det är sådant som händer. Så plugga i hörlurar, sätt på högsta volym och lyssna.

https://bjorkris.wordpress.com/2016/10/09/tala-som-ted-2/

Vill ni veta mer om hur man arbetar med ”Tala som Ted” Så har vi tidigare har vi skrivit om klassens arbete med Ted-talks läs reportaget på:

http://kungsbackadelar.se/?p=2863­

 

Vill du veta mer?

Självklart får du gärna höra av dig: jennie.lithen@kungsbacka.se

Jennie Lithen

Björkrisskolan

Matematikprojektet på Gullregnsskolan, del 1.

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och klass fyras resa.

Varför förändringar?

Vad gör jag när jag märker att alla inte når målen? Det finns många förklaringsmodeller. Vår skola ligger i ett utsatt område. Vi har inte förutsättningar/material/pengar/tid. Elever saknar förmågan. Vi har alla hört det, vi har alla sagt det. Men, tänk om det är undervisningen det är fel på? Vart ska vi vända oss då?

Matematikprojektet på Gullregnsskolan växte fram ur en önskan att öka måluppfyllelse i matematik. När traditionell undervisning inte räckte till, när matematikboken blev exkluderande istället för inkluderande, när språket blev ett hinder, vad gör jag då?

Jag bestämde mig för att ändra på min praktik, min undervisning.  Första steget var att titta på alternativ till matematikboken. Jag insåg tidigt att jag skulle vilja arbeta med digitala verktyg. Jag vände mig till utvecklingsledarna i kommunen för att få hjälp.

Jag behövde en plan. Jag satte mig ner och började punkta ner min vision:

Jag ville att eleverna tydligt skulle kunna följa sitt lärande. Genom att digitalisera delar av matematiken skulle eleverna tydligare se sin utveckling och få direktrespons på sitt arbete.

Jag kan, som pedagog, följa och tilldela eleverna individuella uppgifter vilket ger mig översikt över alla elever digitalt. Då eleverna har en egen planering kan alla arbeta på sin egen nivå utan att behöva jämföra sig med andra.

Eleverna samarbetar och kan lära, reflektera och förklara för varandra.

Vid sidan av den interaktiva matematikläromedlet kan Ipaden användas vid färdighetsträning med hjälp av olika matematikappar.

Jag som pedagog får möjlighet och tid att arbeta med mindre grupper med de olika matematiska förmågorna.

Sagt och gjort, jag tog bort matematikboken och ersatte den med en till en Ipads. So far so good!

Nu hade jag verktygen, nästa steg var att ändra lektionsutformningen. Fortsättning följer…

Datalogisk tänkande  i undervisningen


”Böckerna omCurly Brecket omslag Curly Bracket är serieromaner som introducerar läsaren till datalogiskt tänkande, ett tankesätt som är grunden för att lära sig programmera och som idag anses lika viktigt som att kunna läsa, skriva och räkna. Curly ska med hjälp av Pascal och rebellerna ta sig in i Corpuratus system. Vägen dit finns i spelet Codoseum, närmare bestämt i Eldslandet. Här finns en enorm vägg av eld som Curly måste ta sig igenom. Genom att bryta sig ut ur spelets värld kan hon ta sig in i Corpuratus system. Men väl på andra sidan möts hon av en kraft som är mäktigare än hon hittills anat …”

 

 

 

 

På Särö skola har vi arbetat med Curly Bracket: den gömda koden (av Tor Moström & Johan Wendt) i klasserna 5A och 5B.

Syftet var att introducera eleverna till de första grunderna i datalogiskt tänkande, och introducera dem för några första begrepp inom programmering. Under arbetet har de även fått träna många olika förmågor, såsom exempelvis analytiskt tänkande, att sortera och hantera information, och samarbete med andra.

Detta var också ett sätt att på ett engagerande vis försöka introducera detta tänk i undervisningen, då frågan om programmering är högst aktuell i diskussioner på bland annat Skolverket.

Vi var tre vuxna involverade i projektet: klassläraren med sin ämneskunskap inom matematik, IKT-pedagogen med sitt kunnande inom IT, och bibliotekarien för att levandegöra berättelsen samt stötta eleverna i arbetet med uppgifterna. Projektet omfattade sex träffar per klass, och varje träff omfattade ungefär 30 minuter.

Träffarna lades upp på så vis att ett stycke ur berättelsen lästes högt med hjälp av dokumentkamera. Sedan gjordes ett stopp då Curly ställdes inför en utmaning/uppgift.

Curly bracket2

Uppgiften introducerades för eleverna, med förberett material som de kunde behöva för att lösa den. De fick sedan arbeta fram en potentiell lösning i grupper om tre.

Alla gruppers lösningar lyftes sedan för diskussion i klassen. Då kunde olika tillvägagångssätt och strategier jämföras och belysas. Här kunde även begrepp lyftas och förklaras. Eleverna fick då givetvis även ta del av Curlys egen lösning av uppgiften. Sedan avslutades träffen med en cliffhanger i historien för att skapa spänning och förväntan inför nästa tillfälle.

Curly bracket.

Eleverna var engagerade, och vi upplevde en tydlig process i deras sätt att ta sig an uppgifterna. Det var tydligt att sättet att arbeta och hur en del av uppgifterna var upplagda var en utmaning för dem. Samtidigt märkte vi under perioden att de vidgade sitt sätt att tänka, då de upptäckte sitt datalogiska tänkande och förstod vad uppgifterna krävde av dem.

Detta styrks även av elevernas egna reflektioner i utvärderingen vi gjorde. Där framkommer det att de fått med sig begrepp, såsom algoritm. Deras uppfattning av uppdragen i boken var att det var roligt att arbeta med dem, även om vissa var svåra.

Det är också tydligt att de upplevde att historien om Curly Bracket stärkte motivationen och gjorde det mer spännande att lösa uppdragen. Det framkommer också att de har fått ett nytt sätt att tänka kring problemlösning, och hur man kan undvika att hamna i fällan att exempelvis börja överanalysera. Elevernas egen uppfattning är att boken passar i årskurs 3-6.

Uppföljaren Curly Bracket – Corpuratus hemlighet kommer till hösten och eleverna väntar på fortsättningen…

Vill du veta mer om boken följ denna länk:

http://curlybracket.se/

Vill du veta mer om arbetet kontakta:

Mia Haglund

Skolbibliotekarie Särö skola

mia.haglund@kungsbacka.se

Nyheter på Legimus.se

Onsdag 4 november 08:30-12:30 kommer legimus.se uppdateras. Under den här tiden går det inte att komma åt sidan. Även appen Legimus påverkas och det går inte att logga in eller söka efter böcker.

Nyheterna är bland annat:

  • Större bokstäver med tydligare rubriker och menyer
  • Nedladdningslistan och minneslistan finns högst upp på varje sida
  • Kontaktuppgifter, vanliga frågor och liknande hittar du längst ner på varje sida.
  • Stora klickbara zoner gör det lättare att klicka rätt om du använder mus.

Samverkan och programmering på teknikdag – Helena Sagar

Helena Sagar, lektor på Kullaviksskolan, skriver i nyhetsbrevet från Tekniken i skolan nr 3 Oktober 2015

Samverkan och programmering på teknikdag
TEXT OCH FOTO: HELENA SAGAR, FIL DR I NATURVETENSKAP MED UTBILDNINGSVETENSKAPLIG
INRIKTNING. LEKTOR PÅ KULLAVIKSSKOLAN. UNDERVISNING I NO OCH TEKNIK,
FORSKNING SAMT ANSVAR FÖR EVIDENSBASERAD SKOLUTVECKLING INGÅR I TJÄNSTEN.
I samband med att vi fi ck pris för Årets teknikutbildning (Teknikföretagen)
för några år sedan, bildade vi ett Teknikrådslag, bestående av
tekniklärare i olika årskurser samt en rektor. Rådslaget har i uppgift att
förvalta prispengarna på ett sätt som ska främja, stimulera och/eller
väcka alla våra elevers intresse för teknik, från förskolan hela vägen
upp till årskurs 9. Teknikrådslaget bestämde redan från början att satsa
extra på de yngre eleverna.

Läs mer på sidan 6 och 7 i CETIS nyhetsbrev Tekniken i skolan nr 3 Oktober 2015

Om eleverna inte vill växa inom skolans ramar får vi flytta ramarna!

Jag heter Kajsa Cronelid och jobbar som förstelärare på Gullregnsskolan i Kungsbacka. Jag arbetar mycket med entreprenöriellt lärande och lärmiljö, både psykisk och fysisk. Jag arbetar för närvarande bara med matematik och min dröm är att få en skola som inte sitter fast i traditionella matematikläromedel där alla elever ska gå samma väg till målet. Min vision är en skola med differentierat lärande där eleverna själva äger sin kunskapsutveckling. Världen krymper och kommer närmare, varför inte använda oss av omvärlden för att skapa kunskap tillsammans. Jag tror på autentiskt lärande där eleverna arbetar med aktuella problem/händelser i deras kontext och på så vis utvecklar sina kunskaper tillsammans med andra.  

Den digitala världen är en verklig del i våra elevers vardag. Att inte införliva den i elevers lärande vore ett stort misstag och ett svek mot eleverna. Elevernas vardag utanför skolan är ju även den deras lärmiljö och allt samarbete med hemmen gynnar elevens utveckling. 

Förmågan att samla och hantera information blir allt mer aktuellt i samband med att informationsflödet ständigt ökar. Även förmågan att kritiskt granska information blir allt mer viktig. Vi i skolan måste våga pröva nya vägar och se nya möjligheter till lärande tillsammans med eleverna. 

SETTmässan är en möjlighet att få knyta nya kontaketer och ta del av andras idéer och kunskap. Vi lär tillsammans, vi blir bättre tillsammans. Min förhoppning är att se nya möjligheter för matematikundervisningen, lära mig mer om digitala verktyg samt att knyta kontaker där lärandet kan fortsätta. Målet för mig är att differentiera matematikundervisningen ännu mera och att hjälpa både elever, pedagoger och föräldrar att ta steget och våga släppa taget om läroboken.

Jag är även unikumansvarig på skolan och känner att möjligheten att träffa andra och utveckla användandet av de digitala verktygen som vi använder i Kungsbacka kommun är ett unikt tillfälle

Mina upplevelser från SETT

Den digitala mångfalden känns väldigt spännande och jag har sett och prövat både bra och dåligt. Vad gäller den interaktiva matematiken är den ganska väl utvecklad från F-3 men ganska oprövad och under uppbyggnad när det gäller 4-6. Det positiva med detta är att vissa läromedel är gratis att pröva under begränsad tid vilket gör det möjligt för pedagoger att testa sig fram utan att ruinera arbetslaget. Jag har skapat konton för att kunna undersöka vidare vilket material som kan passa oss på Gullregn. Jag har också fått en större överblick över utbudet och känner att jag kan göra bättre val utifrån denna kunskap.

Jag upplevde också mötet mellan olika kategorier av pedagoger som givande och ser att det finns möjligheter för mer samarbete i framtiden. 

Mina elever har redan fått, tillsammans med mig, kasta sig ut i den interaktiva världen. De får också bidra med sina upplevelser om användarvänlighet, motivation, svårtighetsgrad, layout osv. Tillsammans prövar vi oss fram. Vi tittar just nu på bingel.se och på matteprotal.se. 

Jag upplevde även en av den mest entreprenöriella föreläsning jag någonsin varit på. Anders Holmgren, processledare på Lin Education,involverade publiken med hjälp av flera olika siter vilket gjorde det spännande och dessutom gav detoss nya upplevelser och vi fick med oss många idéer hem. Tillsammans med personal och elever testar vi nu nya siter så som vote.se, answegarden.ch och kahoot.it.  Han pratade även hur man kan undvika att elever hamnar i skolspelet, hur kan vi göra för att fokus ska ligga på lärandet och inte på vad som eventuellt kommer att hamna på något prov?

Unikums monter gav inte något nytt och min förhoppning att kunna utvecklas inom detta grusades.  

Överlag är jag jättenöjd med mitt besök på SETT och känner att jag har en spännande tid framför mig där jag får dela med mig och pröva olika digitala verktyg tillsammans med mina kolleger och mina elever. 

Kungsbacka 20/4 2015 

 Kajsa Cronelid  

 

Smartboard i förskolan – och “utmärkt” dessutom!

I förra veckan var Kungsbacka delar på visit hemma hos `Lära för livet´ pristagarna Sofia Olsson och Linda Johansson.
Det var vid Sofias köksbord som samtalet ägde rum, och vid den tiden var inte heller den fina utmärkelsen offentligt känd.
Pratstunden löpte på, vi talade om vad som inspirerar och skapar drömmar. Vad kan det vara som får två kompisar och kollegor att ta sig an det gedigna arbetet att skriva en bok om sina erfarenheter av Smartboard som verktyg i lärandet bland barnen i förskolegruppen? Det känns som en riktigt fin förmån att här få presentera författarnas egna tankar om processen, helt klart är att lusten finns kvar och jag tror inte vi hört det sista från Linda och Sofia när det gäller utveckling och lärande i förskolan.
Att de skall fortsätta dela med sig till kollegor i Kungsbacka på olika vis har vi redan kommit överens om 🙂

Över till dem!

– Vi heter Linda Johansson och Sofia Olsson som jobbar på Prästgårdsängens förskola, i Kungsbacka kommun. Vi har skrivit en bok, Lär och lek med smartboard i förskolan som innehåller tips, idéer och utförliga beskrivningar på hur man gör roliga och pedagogiska aktiviteter som man kan använda i verksamheten ute på förskolorna.
Det är dock inte alltid så lätt att hänga med i allt det nya som händer ute på våra förskolor och många pedagoger hinner eller orkar inte ta tag i att lära sig de nya digitala verktygen. Vår tanke med att skapa denna bok är därför att på ett enkelt sätt hjälpa dig som pedagog att komma igång med att använda ett av verktygen, nämligen programmet Notebook som du använder ihop med din smartboard.
Notebook är ett fantastiskt pedagogiskt verktyg som vi använder oss mycket av och vi hoppas kunna inspirera dig som pedagog som har, eller som planerar att skaffa, en smartboard att börja våga skapa egna aktiviteter i Notebook.

När vi fick smartboarden började vi fundera på hur vi ville använda den i vår verksamhet. Vi började med att ta fram Notebook tillsammans med barnen där de kunde rita och upptäcka de olika pennverktygen. Tillsammans med barnen lärde vi oss många av notebooks verktyg. Barnen tyckte det var roligt och spännande, där de lärde sig fort och utmanade oss att lära oss mer. Då försökte vi hitta färdiga aktiviteter till barnen men hittade inte så mycket.

Sofia fick ganska snabbt tillfälle att gå en utbildning i programmet Notebook. Under utbildningen var det bara en pedagog som kom från förskolan, resten kom från skolan. Vi upptäckte att vi hade ett annat förhållningssätt till hur vi ville använda smartboarden jämfört med pedagogerna I skolan. Skolan satsade på att ha den som komplement under lärarledda lektioner, men för oss känns det viktigast att barnen själva ska kunna använda tavlan när de har lust. Vi utformar aktiviteterna efter barnens intresse och erfarenheter.. Notebook är även med på våra samlingar. Till skillnad från lärplattan är smartboarden inte begränsad till antal barn, utan snarare till lokalens storlek. Under storsamlingar har vi använt oss av flera aktiviteter där vi har kunnat få över 70 barn att bli engagerade och delaktiga på en gång. Smartboarden fungerar även utomordentligt bra att ha i den vanliga samlingen på avdelningen med stora eller små barngrupper.
Tack vare tavlans storlek ser alla barn vad som händer och kan på så sätt lättare hänga med
i sammanhanget. Av den anledningen upplever vi också att smartboarden skapar mindre konflikter än lärplattan då alla barn känner sig mer delaktiga.
På smartboarden interagerar barn och pedagoger – vi visar, jämför och kommer på olika lösningar tillsammans.

Vi och barnen tycker att Smartboarden är ett spännande, roligt och lärorikt verktyg, som dessutom sparar tid för oss pedagoger. Genom boken hoppas vi kunna ge ALLA pedagoger en möjlighet att snabbt komma igång och förhoppningsvis upptäcka hur otroligt givande det kan vara att arbeta med smartboarden.IMG_2262.JPG