Rss

Archives for : Reportage

Bee-Bot på besök på Basunens förskola

Vi lånade en markerlåda med en Bee-Bot för att vi ville jobba med samarbete, matematik, programmering och teknik med barnen. Att använda en Bee-Bot var ett nytt inslag i förskolans vardag.

Barnen var väldigt intresserade och förstod snabbt hur de skulle programmera Bee-Boten så den skulle gå dit de ville. I början använde vi kartan och barnen samarbetade med varandra för att få Bee-Boten att komma dit de ville. De prövade olika vägar och olika programmeringar, de räknade och hjälpte varandra med olika lösningar.
Sista dagen så ville de att Bee-Boten skulle gå på Pokémon jakt. Vi klippte ut bilder på Pokémon och de byggde en bana av kapplastavar. Sedan var det dags för Bee-Boten att börja jaga. Det var inte helt enkelt att räkna ut hur många steg den skulle gå för att komma rätt. De upptäckte också att banan var tvungen att vara i raka linjer för att det skulle fungera för Bee-Boten. Återigen samarbetade barnen jättebra och de hade väldigt roligt.

Detta var ett enkelt sätt att prata om att samarbeta för att nå lösningar, att matematik är inblandat för att komma rätt med Bee-Boten och att man kan bygga olika robotar som man programmerar för att göra saker kom också upp. Bee-Boten var duktig på att jaga Pokémon tyckte barnen.

“Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”(Lpfö 98, rev.2016)/

Förskollärare Annica Palmer 

annica.palmer@kungsbacka.se

Arbete med Green screen på Fjärås Bräckaskola avdelning Öst

Vi är två klasser, en 1:a och 2:a på avdelning Öst och vi  har under några veckor arbetat med temat rymden. Eleverna har arbetat i mindre grupper och de har bland annat samlat in fakta om en planet per grupp. De har fått skriva ner fakta om planeten och bestämt vem som skall berätta vad när de skall spela in filmen. De har fått övat in sin replik innan det var dags att spela in filmen om deras planet. Vi hade lånat en Makerlåda med Green screen och den använde vi nu vid inspelningen.

Efteråt när alla hade fått spela in sin film satte vi ihop alla filmerna till en lång faktafilm i Imovie. Alla eleverna tyckte att det var superkul att spela in filmen och att man hade sin planet i bakgrunden när man berättade om den.

Vi har bjudit in till Öppet hus och visat vår rymdutställning för boende på Måhaga äldreboende, föräldrar och syskon.

 

Hälsningar alla pedagoger och barn på avd. Öst Fjärås Bräckaskolan
Av Madelaine Johansson

Frillesåsskolan F-3 samarbetar

Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete har Frillesåsskolan F-3 skrivit sagor tillsammans. Vi ville att våra elever skulle arbeta mer med att skriva röd tråd i sagor, vi kom då på att vi ska göra ett gemensamt arbete över årskurserna under en hel termin. Varje klass har först arbetat aktivt med sagoskrivande i sina klassrum. Eleverna har bland annat tittat på hur man bygger upp en saga, även pratat om inledning, handling och slut. Vi har även tittat på klassiska sagor och bearbetat dessa texter. Slutligen har år 1 skrivit en gemensam inledning till en saga med valfritt tema, år 2 har sedan skrivit handling och i år 3 har varje elev skrivit ett eget slut som sedan röstats fram. Sagan har sedan lämnats över till F-klasserna som har illustrerat. Det blev sammanlagt tre fantastiska sagor då vi har tre spår i F-3 just nu. Sagorna har sedan lästs upp för alla elever.

Detta är ett arbetssätt som vi ser som väldigt gynnsamt och roligt! Barnen gör någonting betydelsefullt tillsammans, samtidigt som de arbetar aktivt med sagoskrivande och röd tråd. Vi ser gärna att detta blir ett återkommande tema på hela skolan!

 

 Sandra Sandklef F-3 Frillesåsskolan 

Ett första möte med programmering


Under april månad lånade vi en Bee-Bot till vårt fritidshem Vågen på Åsaskolan. Vi var nyfikna på programmering och framförallt för att se om vi kunde väcka barnens intresse för detsamma. Eller om intresset kanske faktiskt redan fanns där?

Förväntningarna låg i luften när vi tillsammans packade upp och stiftade bekantskap med det söta, lilla robot-biet och vi valde snart att dela in barnen i mindre grupper för att de skulle få chansen att arbeta med Bee-Boten i lugn och ro.

Eftersom vi pedagoger inte hade så stora förkunskaper om vare sig programmering eller Bee-Botar, så hade vi förberett oss genom att surfa in på Linda Mannilas blogg, som bland annat handlar om digitalisering i skolans värld. Linda Mannila har arbetat som utbildare, forskare och företagare inom utbildningssektorn med fokus på digitalisering och skolutveckling sedan 2010.

På bloggen hittade vi flera roliga och lärorika sätt att arbeta med Bee-Boten på! Vi valde, bland annat, att lägga ut siffror på den medföljande skattkartan, slå med tärningar och programmera Bee-Boten att gå till rätt svarsruta. Barnen förstod snabbt hur de skulle göra och tyckte att det var jättekul när biet blinkande och låtande gav sig iväg. Medan vi lekte med Bee-Boten passade vi på att prata om ord som koda, programmera och digitalisera. Barnen fick själva reflektera och ge exempel på områden där detta kan vara aktuellt.

Så här i efterhand har vi reflekterat kring att våra barn i förskoleklass kanske är lite för gamla för att ha roligt en längre tid med en Bee-Bot. Även om det går att variera lektionerna i det oändliga så är ändå grundprogrammeringen uppe på biets rygg densamma och vi insåg snabbt att barnen var redo för större utmaningar än så.

Icke desto mindre känner vi oss ändå nöjda med att ha gjort ett första nedslag i ämnet programmering och taggade inför uppdraget att hitta nya vägar att lära oss mer om detta spännande och roliga ämne!

Hälsningar från oss barn och fritidspedagoger på Vågens fritidshem, Åsaskolan

FAKTA

Bee-bot och Blue-Bot är små robotar som på ett motiverande och lättfattligt sätt tränar bl.a. problemlösning, algoritmiskt tänkande, felsökning och samarbete. De marknadsförs som introduktionsrobotar för de yngsta, men de passar minst lika bra för att konkretisera programmering till en början även för äldre.

Källa: lindamannila.com

Lärande i Naturvetenskap och Teknik på Hålabäcks förskolor

Efter två års studiecirkel i teknik och naturvetenskap har vi nu haft vår stora avslutning. På förskolemässan, avslutningen, fick alla pedagoger på Hålabäcks förskolor samt fyra pedagoger från Gullregnsskolans förskoleklass presentera sitt arbete kring naturvetenskap och teknik. Fokus låg på barnens och pedagogernas eget lärande.

Vad lärde vi oss?

Lärandet stannade inte bara i Naturvetenskap och Teknik utan lärandet spred sig som ringar på vattnet i hela verksamheten. Både barn och pedagoger har fått upp ögonen för att tekniken inte är så svår, den finns runt omkring oss. Barnen använder nu begrepp såsom lutande planet, istället för backe och de använder hävstången till att lyfta stenen i skogen. I naturvetenskapen har pedagogerna blivit mer trygga i att lyfta fram inte bara biologin utan numera även fysik och kemi. Kunskapen har gett oss en trygghet att våga möta barnen i deras frågor och vi är mer nyfikna tillsammans. Vi har lärt oss att ställa frågor som leder till att barnen fördjupar sitt utforskande och undersökande. 

 

Vår studiecirkel:

En styrgrupp med olika kompetenser så som förskolechef, NT-utvecklare, specialpedagog och förskollärare, från olika förskolor, har bestämt innehållet utifrån ny forskning och litteratur i ämnet. Styrgruppen har tagit hänsyn till deltagarnas önskemål om innehåll. Vi har inte använt oss av ett färdigt koncept utan utformat varje termin utifrån de behov av nytt lärande vi upplevt bland deltagarna. Upplägget har varit två träffar/termin. Mellan träffarna har pedagogerna haft uppgifter att göra tillsammans med barnen som utgått från våra litteraturdiskussioner och vårt praktiska arbete. Eftersom vi kopplar praktik och teori så får lärandet en stor genomslagskraft och vi kan se och höra att det sker mycket lärande i naturvetenskap och teknik bland pedagoger och barn på förskolorna.

Mål och syfte:

Målet med utbildningen är att alla pedagoger på förskolorna ska ha kunskap och känna sig trygga inom barns lärande i NT. Lpfö98: Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Syftet är att arbeta för att mer långsiktigt stödja, utveckla och bibehålla intresse och kompetens för förskolans NT-didaktiska frågor. Vi ska stötta och lära av varandra mellan förskolorna.

Förskolemässan:

Genom sökta medel kunde vi gemensamt åka till Båstad där vi fick presentera vårt arbete kring naturvetenskap och teknik. Varje avdelning gjorde en digital presentation som uppvisade vad som gjorts med barnen och dess lärande. Den dokumenterade tekniken och naturvetenskapen visades även upp på en utställning. Återigen betonade pedagogerna vikten av det kollegiala lärandet. Alla deltagare erhöll varsitt intyg som ett bevis på att de nu fått på sig ”teknik/naturvetenskapliga-glasögon”.

 

Hålabäcks förskolor:

Allergiförskolan, Basunen, Blomstergatan, Britta-Lenas, Forsgläntan, Gårdskulla, Hammerö, Kokosnöten, och Villa Emilia.

 

Genom Veronica Ferm specialpedagog och Anne-Charlotte Siira NT-utvecklare i Kungsbacka

Makey Makey

Vi har provat Makey makey med grupper i år 6-9. Med Makey makey kan vad som helst som leder ström bli en enkel handkontroll som styr datorn. Eleverna fick testa med Play-doh lera och hittade själva snart på fler sätt att testa olika funktioner. De ritade med blyertspennor, gjorde ”mänskliga instrument”, mm. De spelade gamla klassiska spel som Pacman och SuperMario, egengjorda på Scratch och olika instrument/ljud. De flesta hade inte sett Makey makey eller testat innan och tyckte att det var jättekul. Det som begränsade oss var att vi bara hade en Makey makey och en dator (eleverna har Ipads, det går att få Makey makey att fungera med Ipad men det kräver en adapter vi inte har och ger väldigt begränsade användningsmöjligheter). Om alla skulle hinna testa i en grupp på 16 elever så tog det väldigt lång tid och de hann inte experimentera så mycket som de hade önskat.

Om vi hade haft bättre tillgång till datorer och låt säga 4 Makey makeys under en längre tid hade jag kört ett projekt ”bygg din egen handkontroll”, jag vet att andra pedagoger har testat det med sina elever med gott resultat. Tänker mig ett samarbete mellan teknik och slöjd där man får in många olika aspekter såsom programmering, design, användarvänlighet, ergonomi, elektronik, mm. Detta var roligt och gav mersmak både för mig och eleverna!

 

Karin Ögren, slöjd och tekniklärare på Älvsåkersskolan

Programmering på SSA konferensen i Kungsbacka

Som ni kanske har hört talas om har det varit en stor konferens i Kungsbacka som heter SSA  – Samverkan Skola Arbetsliv. Konferensen genomfördes under två dagar med många deltagare från hela Sverige.

Under dag två var det elever med från Iseråsskolan, årskurs 4 samt från Varlaskolan åk 8. Deras uppgift var att på olika sätt visa på hur man kan programmera.

Från Iseråsskolan visade eleverna hur man kan arbeta  med Blue-Bot, Doch och Sphero. De hade tränat och hade med sig olika material på vilka de visade på olika användningsområden för de olika robotarna. 

Företaget Atea var med och hade med sig Little Bits som är ett material som påminner om Lego. Med Little Bits  går det att skapa mängder av olika projekt direkt. De individuella ”bitarna” kopplas ihop med magnetiska kopplingar, vilket gör det enkelt att komma igång och att förstå vad man kan koppla in till vad. 

Vi var många som var mycket imponerade av hur eleverna berättade om hur vi arbetar med programmering och de kunde visa och även se till att vuxna vågade pröva. Eleverna var spända inför uppdraget men genomförde det med glans. 

Lektion i sannolikhet

Första lektionen

Lärandemål: Förstå de nya begreppen, förstå skillnad på experimentell och teoretisk sannolikhet, göra enkla beräkningar av grundläggande sannolikhet (likformig sannolikhetslära). Förstå att ju fler experimentella försök du gör, desto närmare kommer du den teoretiska sannolikheten (de stora talens lag)

Vi började med en entryticket. Hur stor är sannolikheten att jag får en femma eller en sexa på en tärning? Detta visar vår lägstanivå och där vi måste börja. Många klarade att det är 2/6 men några få visade ?

Denna lektion är inspirerad av https://illuminations.nctm.org vilket är ett projekt designat av The National Council of Teachers of Mathematics (NCTM).

Nya begrepp: P=Probability, chans-risk, gynnsam, utfall, P(x),

Diskutera med eleverna vad formeln i så fall innebär:  

Vi frågade om chansen att få krona eller klave. Vi skrev upp , P(klave)= ½ = 50% och P(krona)=1/2= 50% på tavlan. Nästa fråga var chansen att jag kastar en 4:a med sexsidig tärning. Vi skrev P (4) = 1/6 på tavlan. Vi fortsatte med de andra tre spelen, kortlek, chanserna att dra ett rött kort, en ruter eller ruter 5. Vår tavla såg nu ut så här:

P(klave) = ½ = 50 %             P(4) = 1/6  ̴  17%                P(rött kort)= 26/52 = 50%

P(krona) = ½ = 50 %             P(ruter)= 13/52= 25%            P(ruter 5) = 1/52 ̴ 2 % 

Teoretiska sannolikheten är sannolikheten för en händelse sker baserat på alla de möjliga utfallen.

Vad innebär en teoretisk sannolikhet? Pardiskussion

Vad innebär i så fall en experimentell sannolikhet? Pardiskussion

Teoretiska sannolikheten har att göra med sannolikheten för händelser som inträffar i teorin. Det är vad som förväntas hända. Likaså har experimentell sannolikhet att göra med beräkningen av sannolikheten man använder resultatet av i ett experiment.

Presentera uppgiften,  nedan finns en pdf-fil som öppnas  i ett nytt fönster. 

Download (PDF, 580KB)

Som en avslutning på denna lektion, diskutera och gör jämförelser med eleverna om teoretiska och experimentella sannolikheten. Beroende på deras data, bör det finnas ett mönster där den experimentella datan börjar att komma närmare de teoretiska beräkningarna. Det är möjligt att även med en klass av uppgifter blir fortfarande några resultat långt från den teoretiska sannolikheten. Om detta uppstår, bör den läggas till diskussionen om arten av sannolikhet. Du vet aldrig vad som kommer att hända med chans. Sannolikhet är bara ett verktyg för att göra förutsägelser.

Om tiden tillåter, diskutera exempelvis kasinon och kalibrering, eller tärning. Eller använd ett lyckohjul (digitalt). Påpeka de experimentella och teoretiska sannolikheterna om du snurrar flera gånger. När antalet prövningar ökar, kommer de allt närmare den teoretiska sannolikheten. Förklara för eleverna att detta kallas de stora talens lag.

Av Marie Nemhed-Gustafsson och Åsa Öhrnell

Nova Montessoriskola Galaxen 3-5 har arbetar med Green screens lådan

Vi lånade makerlådan med green screen så här gjorde vi.

Galaxen 3-5 är en fritidsavdelning med elever mellan åk: 3-5. Vi erbjöd eleverna att göra egna filmer och få  “lektion” hur man gör det och vad man får lägga ut för bilder osv på nätet.

Vad är ok att lägga ut osv? Om någon säger nej, jag vill inte ligga ute på nätet eller jag vill inte bli fotad så får man det ej. Här startade en mycket bra diskussion och den blev längre/djupare än vad vi anade.

Några elever gillade idén att testa på att filma och gjorde små filmer då de var och besökte bland annat Björnes Magasin där de mötte olika andra personer från Galaxen och de gjorde en liten enkel berättelse till. Några elever var i New York där de åkte runt och fick besök av varandra.

Lärdom:

Om jag skulle gjort det ytterligare en gång till hade jag bett eleverna att göra en “planering” på hur filmen skulle göras.

Bakgrund, vilka skall vara med, vad skall sägas

Mitten,vilka skall vara med, vad skall sägas

Slut vilka skall vara med, vad skall sägas

Som fritidspedagog tycker jag det var ett mycket roligt sätt att göra film på och eleverna kreativitet flödade. Jag som pedagog fick här möjlighet att ta upp vad som är ok att lägga upp på nätet/sociala medier osv på ett bra sätt.

Om jag hade haft möjlighet att få göra detta igen skulle jag vilja göra en liten film om hur en vanlig dag på vårt fritids kan se ut. 

Sofia Berglund

Bee-Bot på besök på Prästgårdsängens förskola

Vi arbetar med tema språk på vår förskola och fick möjlighet att låna en Bee-Bot. Vi introducerade Bee-Bot genom att prata om flera olika begrepp såsom programmering, robot, att det är vi som styr etc… Vi drog även paralleller till verkligheten och kom fram till att det är mycket som vi styr med våra hjärnor, programmering. Sedan fick barnen prova hur den funkade.

Med hjälp av olika symboler samarbetade barnen kring hur Bee-Bot skulle programmeras för att komma till målet. Barnen placerade ut dessa och styrde roboten med knapparna på ryggen. Ibland blev det rätt och ibland blev det mindre rätt. Då hjälptes barnen åt hur Bee-Bot skulle styras för att komma ända fram.

Barnen tog även hjälp av kaplastavar för att lättare se vilken väg Bee-Bot skulle gå. Med kartan som ingick i makerlådan gick Bee-Bot på skattjakt. Barnen hjälptes åt att räkna steg, vi pratade om höger och vänster etc.. Barnen gillade att arbetade med Bee-Bot, eller ”biis” som de kallade den!

 

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (Lpfö 98, rev. 2016)
/Tina Westberg, förskollärare på Prästgårdsängens förskola