Rss

Archives for : Fritidshem

Ett första möte med programmering


Under april månad lånade vi en Bee-Bot till vårt fritidshem Vågen på Åsaskolan. Vi var nyfikna på programmering och framförallt för att se om vi kunde väcka barnens intresse för detsamma. Eller om intresset kanske faktiskt redan fanns där?

Förväntningarna låg i luften när vi tillsammans packade upp och stiftade bekantskap med det söta, lilla robot-biet och vi valde snart att dela in barnen i mindre grupper för att de skulle få chansen att arbeta med Bee-Boten i lugn och ro.

Eftersom vi pedagoger inte hade så stora förkunskaper om vare sig programmering eller Bee-Botar, så hade vi förberett oss genom att surfa in på Linda Mannilas blogg, som bland annat handlar om digitalisering i skolans värld. Linda Mannila har arbetat som utbildare, forskare och företagare inom utbildningssektorn med fokus på digitalisering och skolutveckling sedan 2010.

På bloggen hittade vi flera roliga och lärorika sätt att arbeta med Bee-Boten på! Vi valde, bland annat, att lägga ut siffror på den medföljande skattkartan, slå med tärningar och programmera Bee-Boten att gå till rätt svarsruta. Barnen förstod snabbt hur de skulle göra och tyckte att det var jättekul när biet blinkande och låtande gav sig iväg. Medan vi lekte med Bee-Boten passade vi på att prata om ord som koda, programmera och digitalisera. Barnen fick själva reflektera och ge exempel på områden där detta kan vara aktuellt.

Så här i efterhand har vi reflekterat kring att våra barn i förskoleklass kanske är lite för gamla för att ha roligt en längre tid med en Bee-Bot. Även om det går att variera lektionerna i det oändliga så är ändå grundprogrammeringen uppe på biets rygg densamma och vi insåg snabbt att barnen var redo för större utmaningar än så.

Icke desto mindre känner vi oss ändå nöjda med att ha gjort ett första nedslag i ämnet programmering och taggade inför uppdraget att hitta nya vägar att lära oss mer om detta spännande och roliga ämne!

Hälsningar från oss barn och fritidspedagoger på Vågens fritidshem, Åsaskolan

FAKTA

Bee-bot och Blue-Bot är små robotar som på ett motiverande och lättfattligt sätt tränar bl.a. problemlösning, algoritmiskt tänkande, felsökning och samarbete. De marknadsförs som introduktionsrobotar för de yngsta, men de passar minst lika bra för att konkretisera programmering till en början även för äldre.

Källa: lindamannila.com

Nova Montessoriskola Galaxen 3-5 har arbetar med Green screens lådan

Vi lånade makerlådan med green screen så här gjorde vi.

Galaxen 3-5 är en fritidsavdelning med elever mellan åk: 3-5. Vi erbjöd eleverna att göra egna filmer och få  “lektion” hur man gör det och vad man får lägga ut för bilder osv på nätet.

Vad är ok att lägga ut osv? Om någon säger nej, jag vill inte ligga ute på nätet eller jag vill inte bli fotad så får man det ej. Här startade en mycket bra diskussion och den blev längre/djupare än vad vi anade.

Några elever gillade idén att testa på att filma och gjorde små filmer då de var och besökte bland annat Björnes Magasin där de mötte olika andra personer från Galaxen och de gjorde en liten enkel berättelse till. Några elever var i New York där de åkte runt och fick besök av varandra.

Lärdom:

Om jag skulle gjort det ytterligare en gång till hade jag bett eleverna att göra en “planering” på hur filmen skulle göras.

Bakgrund, vilka skall vara med, vad skall sägas

Mitten,vilka skall vara med, vad skall sägas

Slut vilka skall vara med, vad skall sägas

Som fritidspedagog tycker jag det var ett mycket roligt sätt att göra film på och eleverna kreativitet flödade. Jag som pedagog fick här möjlighet att ta upp vad som är ok att lägga upp på nätet/sociala medier osv på ett bra sätt.

Om jag hade haft möjlighet att få göra detta igen skulle jag vilja göra en liten film om hur en vanlig dag på vårt fritids kan se ut. 

Sofia Berglund

Programmering på Fjordskolan

Hour of code

Vi anmälde att Fjordskolan skulle delta i Hour of code under v 49. Olika aktiviteter ägde rum.

Eleverna på Broköklubben fick bekanta sig med Anna och Elsa i Frost. Ett bra sätt att börja med programmering. Eleverna kunde själva gå igenom de olika stegen i programmet. Elevernas lust att lära mer, är ett bra kvitto på att de tyckte det var kul. De flesta satt två och två, det skapade en bra förutsättning för att lära av och med varandra. Det blev diskussion hur man ska använda de olika blocken, hur man ska tänka när man programmerar.  Att ha en sådan aktivitet där eleverna får pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling utvecklar eleverna. (Lgr11).  Eleverna fick också prova på Bee-bot, en robot som man ska programmera så att den går en speciell bana som man byggt av tex kapla stavar. I vissa klasser tog man också tillfälle att arbeta med Hour of code. På Brokö fritids körde man också olika aktiviteter kring programmering. Här kommer en text från dem:

Programmering– knacka kod på fritids och i skolan.

 Den här veckan har vi arbetat med att väcka nyfikenhet och lust kring programmering. Just den här veckan har det varit en satsning runt om i världen kring detta. Hour of code.

Programmering i skola och på fritids handlar om att kunna förstå samband om hur saker och ting fungerar.

Programmering kan ses som ett pedagogiskt verktyg i det som kallas datalogiskt tänkande. Datalogiskt tänkande sker av människor och är problemlösning där man löser problemet på samma sätt som en dator kan göra.

I datalogiskt tänkande tänker man logiskt, man lär sig se mönster, problemlösa i steg för steg, bryta ner problem samt att lära sig ta bort onödiga detaljer.

Med programmering i skolan och på fritids lär vi oss att se mönster, plocka isär ett problem i mindre bitar och se sambandet mellan de olika bitarna. Detta genom ett lekfullt och kreativt sätt.

 Programmering kan ske på en praktisk nivå genom att vi  pratar om begrepp och att ger instruktioner i flera led. Leken är central i detta moment. Med programmering på en digital nivå tar vi hjälp av bland annat appar, robotar, datorer.

Denna veckan har vi varit med i Hour of code, se länk.

LÄNK.

Vi har valt på Brokö fritids att testa apparna Scratch och Lightbot. Detta tyckte eleverna var jättekul.

Eleverna har även fått testa Beebots, dvs programmerbara robotar.

Vi kommer fortsätta detta projekt  vidare under våren.

Ann Abrahamsson och Anna Hylander

2 3 4 5

Mia – bibliotekarien som är ett lyft för läsningen!

Hon har en magisk förmåga att inspirera till läsning. Hon är en frisk fläkt i biblioteksvärlden och hon älskar att skapa aktiviteter som förstärker läsupplevelsen. Genom sitt engagemang i Läslyftet blir hennes arbete i klasserna mer effektivt.

I biblioteket på Särö skola huserar bibliotekarien Mia Haglund. Mia har alltid haft ett stort intresse för böckernas värld och att utbilda sig till bibliotekarie var ett självklart val. Idag arbetar hon aktivt med att inspirera och uppmuntra till läsning bland både yngre och äldre elever på Särö skola.

– Jag har egentligen två uppdrag, berättar Mia. Det ena är att jobba mot målen som är relaterat till läsning. Det andra är att inspirera och uppmuntra till läsning. Jag skapar gärna aktiviteter som förstärker och gör läsupplevelsen mer levande. Det kan vara allt från bokcirklar och poesistunder till författarbesök och teatrar.

–Jag tycker att det är viktigt att skapa sociala aktiviteter kring läsning och träffas runt böcker i olika former.  Bokcirklarna är ett bra exempel där vi läser och sedan reflekterar och diskuterar innehållet. På så sätt kan eleverna ta del av varandras läsning och höra varandras tankar och reflektioner.

Mia är en drivande kraft i MIK-arbetet på Särö skola. MIK, som är en förkortning för Medie- och Informationskunnighet, omfattar alla de viktiga kunskaper vi som medborgare måste kunna hantera i dagens digitala informationssamhälle. MIK-arbetet sker i samarbete med lärare, IKT-pedagoger och skolbibliotek där alla bidrar med sina kompetenser.

Under läsåret som gått har Mia deltagit i Läslyftet tillsammans med pedagogerna på F-3. Läslyftet, som är en kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik, har varit med mycket givande för Mia att delta i.

– Jag tycker att det har varit värdefullt att sitta tillsammans med pedagogerna och hitta gemensamma referensramar och förhållningssätt, menar Mia. Jag kan varmt rekommendera fler bibliotekarier att vara med på Läslyftet.

– Jag känner att jag har fått en bättre inblick i hur lärarna arbetar, vilket gör mitt arbete i klasserna mer effektivt.

Ricke Berglund, förstelärare på F-3 på Särö skola tycker att Mias arbetssätt är en stor tillgång för undervisningen.

– Att Mia är tillgänglig för eleverna är bra för alla, även för de svaga, säger Rikke. Hon driver läsningen framåt på skolan genom att hon kommer ut i klasserna och har lektioner. Hon håller också i olika läsprojekt och hon har ett positivt och engagerande arbetssätt, som gör att alla blir intresserade av böcker och läsning.

Biblioteket på Särö skola är inte bara en ovärderlig källa till kunskap, det är också en plats för tankar och reflektioner.

– Jag vill att eleverna ska trivas och hitta inspiration bland mina bokskatter, menar Mia. Vi lever i ett digitalt samhälle där alla förväntas att vara ”online” hela tiden. Genom läsningen kan vi flytta fokus, få nya erfarenheter och hitta ett lugn. Det tror jag är viktigt för framtiden, avslutar Mia.

Text & bild: Louise Salomonsson   Särö skola

 

Furulidskolan börjar snart att byggas…

Studieresa till Berlin april 2016

Furulidsskolan börjar snart att byggas. När den är klar kommer flera förskolor vara nära skolan. Skolgården och en ny förskolegård planeras så att delar av dem blir gemensamma för båda verksamheterna. För att finna inspiration och idéer till hur vi kan möjliggöra att barnen får växa och utvecklas i en gemensam miljö nappade vi på möjligheten att åka med Movium till Berlin i våras. Konferensens namn är ”Bygga stad för barn och unga” och riktade sig till landskapsarkitekter, ingenjörer och oss verksamma inom utbildning. Hela konferensen utgick från cykeln! Med andra ord vi cyklade runt mellan parker, kindergarten och skolgårdar i stora staden Berlin!

Två pedagoger från förskola och förskoleklass, förskolechef och rektor från Furulid var vi som åkte.

Ett av våra första intryck var hur man tagit vara på spåren av kriget i stadsutvecklingen. Historien är inte bortbyggd, snarare tillvaratagen. Staden visar också på en skicklighet i att på liten parkyta skapa utmaningar i ett brett åldersspann. Rekreation, experimenterande, motionerande med mera förenas

Det är ett medvetet arbete som pågår i Berlin med att göra förskole- och skolgårdar grönare och som en del av den pedagogiska verksamheten. Vi fick lyssna på representanter från ”Grűnmacht schule”. De beskrev ett arbete som liknar det som fanns i Sverige på 1990-talet med ”Gröna skolgårdar”. Genomgående är att olika material, växttyper, nivåskillnader blandas för att skapa flöden och atmosfärer. Materialen är oftast naturmaterial. Asfalten har tagits bort och ersatts av trä och sten. Genom olika material, nivåer och växtzoner blir det tydligt vad ytan erbjuder för aktivitet. Utan att på något sätt begränsa fantasin.

Parkerna har ett vidare syfte än att skapa lekmiljöer. Rådande kulturvärden tar sig uttryck i gestaltningen i parkerna. Det finns ytor för parkour, skate, bollsporter, cykling med mera. Konstnärlig utsmyckning med mosaik, skulpturer, väggmålningar talar till besökarna och bjuder in. I Berlin finns absolut idéer och tips för er som kanske någon gång får möjlighet att utveckla skolgårdar för äldre elever.

I Berlin går inte barnen på fritids så som här. Däremot finns öppna fritidsgårdar som erbjuder aktiviteter för barnen som bygger på deras närvaro och delaktighet. Medskapande, kreativitet och ansvarskultur håller ihop verksamheterna.

Parkerna har ett vidare syfte än att skapa lekmiljöer. Rådande kulturvärden tar sig uttryck i gestaltningen i parkerna. Det finns ytor för parkour, skate, bollsporter, cykling med mera. Konstnärlig utsmyckning med mosaik, skulpturer, väggmålningar talar till besökarna och bjuder in. I Berlin finns absolut idéer och tips för er som kanske någon gång får möjlighet att utveckla skolgårdar för äldre elever.

I Berlin går inte barnen på fritids så som här. Däremot finns öppna fritidsgårdar som erbjuder aktiviteter för barnen som bygger på deras närvaro och delaktighet. Medskapande, kreativitet och ansvarskultur håller ihop verksamheterna.

berlin8

Sista dagen besökte vi Sophie Scholl Oberschule, secondary school. Skolan ligger i ett hyreshus med en innergård och en utgång till ett gatuhörn. I entrén har eleverna varit med och skapat utsmyckningar för att gestalta skolans värdegrund. Hela utemiljön präglas av variation, lek och syselsättning med lärande i fokus. Utanför ”Grűn macht schule”-satsningen har skolan på eget initiativ skapat den här gröna hörnan. På nya Furulidsskolan planerar vi för en skolträdgård. Denna bild får visa vår målsättning om en gemensam mötesplats förskola och skola när vi får starta på en och samma plats igen.

berlin9

När vi åkte hem från Berlin hade vi många tankar och upplevelser med oss. Först och främst ser vi mervärdet i att åka pedagoger och ledare, dessutom från olika skolformer. Under veckan delade vi med oss tankar ur flera perspektiv.

Vi gjorde också en ”viktigt för oss lista” som vi tror har betydelse för våra prioriteringar i Furulidsområdet. Exempel är utrymmen för att träna motoriska färdigheter, löst material att bygga med, tydliga samlingsplatser, solskydd, växter och blommor som luktar och har variation i utseende och form. Växtligheten ska skapa flöden mellan vrår, det vill säga knyta ihop olika sammanhang och verksamheter. Förutom våra erfarenheter av utemiljöer finns en hel del forskning på området. Är ni i tankar om att utveckla era gårdar, delar vi gärna med oss. Numera finns det också möjligheter att söka statsbidrag från Boverket för att utveckla och förbättra förskolors och skolors utemiljöer.

Vi får inte glömma att vi har ett klimat och delvis andra regler som gör att vi inte alltid kan vara så kreativa som vi önskar. Men genom att utmana tanken hoppas vi på nyskapande.

Helen Andersson och Ulrica Alnebeck

Furulidsområdet

Pokémonturnering på fritidsklubbarna på Iseråsskolan

Som alla säkert känner till så blev sommarens stora hit spelet Pokemon go som man kan spela på både telefon och eller iPad.

På fritidsklubbarna på Iseråsskolan har man funderat på hur man ska kunna ta tillvara på dessa kunskaper och har nu den kommande månaden en Pokemon turnering.

Eleverna har börjat med att gå in på nätet och letat efter Pokemonbilder som de har skrivit ut, klippt till och laminerat.
Nu när turneringen börjar får alla välja en Pokemon som blir deras.
För att man ska få den att att öka i värde så kommer man att ge eleverna vissa uppdrag. Dessa uppdrag kommer stå synliga så de vet vad uppdragen är värda i poäng.
Uppdragen kan vara väldigt lätta till svårare saker. Ett lätt uppdrag kan till exempel vara att springa 5 varv runt huset, och de svårare kan vara att göra en pärlplatta föreställande sin egen Pokemon. Andra uppdrag kan vara att skriva fakta om sin egen Pokemon eller göra en film. I detta tema blir de naturligt att väva in svenska och matematik på deras fritid.

När temat avslutas kommer man att bjuda in föräldrar för att visa vad deras barn har gjort.

Vill ni veta mer om denna spännande turnering hör gärna av er till iserasskolan.fritidshem@kungsbacka.se

Gotd på Iseråsskolan

Jag har börjat arbeta med Grej of the day på fritidsverksamheten. Skolan jag arbetar på heter Iseråsskolan och vårt fritids består av förskoleklass och 2:or. Grej of the day (Gotd) är ett koncept där pedagogen genom en PowerPoint, keynote eller liknande presenterar ett ämne eller en sak. Ursprungligen är det skapat av Micke Hermansson som en form av microlektioner.

Jag har valt att utgå ifrån barnens intressen men ser det också som ett sätt att lyfta saker som händer i vardagen eller visa på vilka otroliga saker det finns i vår omvärld. Barnens inflytande kommer in genom en liten låda som jag har ställt fram. I lådan kan barnen få lägga sina förslag på sådant de vill veta mer om.

Inledningen på Gotd är en ledtråd för att starta samtal och väcka nyfikenhet inför det som skall tas upp. Ledtråden ger vi ut på fredagen och sedan har vi presentationen på måndagens fritidssamling.

Vi kommer också att skaffa en karta för att se vilka olika delar av världen vi pratar om och jag ser också detta som ett sätt att hålla diskussionen levande och att den fortsätter utanför samlingen.

Min första presentation var Eiffeltornet. Orsaken till att jag valde just detta var att vi precis avslutat ett uppskattat tema kring bygg och konstruktion i olika material.
Redan från början visade barnen sitt intresse genom att gissa på ledtråden och sedan när ”grejen” avslöjades så kom många kommentarer kring vad barnen redan visste och att några hade varit där. Efter presentationen så kom det fler frågor och jag visade även en film om hur det ser ut uppifrån Eiffeltornet samt ett klipp från Minecraft där någon bygger upp Eiffeltornet.

Jag ser många användningsområden för Gotd och tror att den kan vara användbar från förskolan och uppåt. Gotd kan exempelvis bli en kickstart på ett temaarbete som sedan kan uppföljas under resans gång. Det som barnen utforskar för tillfället kan integreras med hjälp av en presentationsverkyget eller smartboarden.

Monika Lindberg, Junibacken

Vattnets kraft

Reportage från nästa projekt inom förskolelyftet Naturvetenskap och Teknik, högskolan i Halmstad.

Pölagårdens förskola arbetar med Grön Flagg (Håll Sverige rent) . Ett mål är att visa på vattnets kraft, en presentation av Eva-Lise Kalsson

Poddradio

Poddradio, eller Podcast som det ofta kallas från engelskan, är ett ord som säkert alla har hört. Men vad är det och är det något som kan användas i ditt arbete?

Enkelt uttryckt så är det att du kan lyssna på ett “radioprogram” fast du gör det när du vill. Mer eller mindre alla av de etablerade radiokanalernas program går att lyssna på i Poddform, alltså att man laddar hem filen (ofta till sin telefon) och lyssnar på den när det passar.

Men den stora fördelen med poddradio är ändå utbudet. Det produceras en enorm mängd podcasts inom alla tänkbara ämnesområden. Fotboll, film, teknik, datorspel eller något annat. Det finns podcasts om allt. Åtminstone om du kan tänka dig att lyssna på en engelsktalande podd.

Det finns många poddar med fokus på skolsverige. Skolspanarna, Skolsverige och Skolsnack är några. Det finns också flera intressanta poddar i ytan mellan skola och IKT. En som rekommenderas är Digitalsamtal (mer info finns på http://www.digitalsamtal.se ), som samtalar om hur den nya tekniken påverkar olika delar av vårt samhälle, där ju skolan är en stor del.

Det hade varit roligt att få in fler bra tips på intressanta podcasts som berör skolan eller IKT.

Om du är helt ny så finns här en enkel guide som förklarar mer hur du kommer igång med att lyssna och vilka alternativ som finns. På sidan finns även många fler tips på populära podcasts om varierande ämnen.

Har du tips på en bra podd eller vill du veta mer? Kontakta mig på fredrik.ajell@kungsbacka.se

//Fredrik Ajell
IKT-Pedagog i PE Centrum och hängiven poddradiolyssnare

(Bild: Wikimedia Commons)

 

 

RadioAktiv – ett exempel på hur man kan arbeta entreprenöriellt i skolan

För: Förskola till åk 3 gymnasiet

RadioAktiv är ett bra sätt att skapa intresse för teknik och media samtidigt som eleverna får träna sin inneboende företagsamhet. Under en hel dag sänder en eller flera skolor live-radio från Göteborgs Närradiostation.

FramtidsFrön organiserar arbetet kring RadioAktiv, som innefattar allt från tillstånd till teknik och sändning. De hjälper även skolpersonalen att förbereda arbetet så att de sedan kan genomföra det tillsammans med sina elever.

Varje skola får planera och genomföra ett 30-60 minuter långt radioprogram.

På Varlaskolan har vi arbetat med detta i två år och vi kommer nog att fortsätta eftersom det är så roligt att se hur elevernas program växer fram bit för bit. Det går utmärkt att engagera ett stort antal elever eftersom radioinslagen kräver allt från programledare till reportrar och producenter. Man får även kontakt med lokala företagare eftersom eleverna också producerar sin egen reklam, vilket ger en ökad “på riktigt”-känsla.

Nu under våren sänds det radio i två dagar, den 13-14 april. Varlaskolans elever sänder på tisdagen den 14 april mellan 13.30-14.00. (Även Hålabäck och Åsaskolan sänder den 14 april. Red. anmärkning)

För nyfikna finns mer information på www.framtidsfron.se.

 

Med vänlig hälsning,

Charlotte M Jacobsson

Lärare, Varlaskolan