Rss

Archives for : Grundskola

Undersökningarna har börjat! – Vattnet i skolan i samverkan med Sportfiskeförbundet Väst

September månad bjuder på solsken och en lufttemperatur på ca 14 grader. Höstlöven virvlar upp från marken och lyser skiftande i gult och orange. Eleverna i år 7 på Smedingeskolan är ute på sin första fältstudiedag och gör undersökningar på tre olika platser som fokuserar på vattendrag och våtmarker intill sjön Lygnern. Eleverna gör flera olika undersökningar och t.ex. undersöks fiskbeståndet i en bäck med elfiske, se bild 1 och 2.

Bild 1. Bilden visar hur eleverna dokumenterar och artbestämmer fiskarna i baljan.

Utrustade med måttband, termometrar, flaskor, pH-papper, håvar, artbestämningsnycklar och kartor m.m. har eleverna samlat in information om luft- och vattentemperatur, pH-värde, flora och fauna på land och i vatten. Flaskor används för att ta vattenprover som ska analyseras för fosfor och kväve. Bäckens bottenmaterial undersöks och frågor om varför botten ser ut som den gör och vilken betydelse träden har för djuren i vattnet ställs.

Bild 2. Här visar Sportfiskarna hur praktisk fiskevård går till.

Denna dag förevisar Sportfiskarförbundet Väst elfiske för eleverna, se bild 3, i syfte att på ett pedagogiskt och konkret sätt visa hur praktisk fiskevård går till och för att visa vilka fiskarter som faktiskt finns i våra vatten, se bild 1 och 2. September månad är bästa tidpunkt för elfiske och detta drar Smedingeskolans elever i år 7 nytta av under sina fältstudier i sitt projekt Vattnet i skolan.

 

Bild 3. Här visar Per-Erik från Sportfiskeförbundet utrustningen för elfiske.

Eleverna har under fältstudiedagen varit med om en naturupplevelse genom att se , känna, lyssna till och lära mer om ekosystemen som ligger till grund för liv i vattendrag och myllrande våtmarker. Tillbaka in i klassrummet tar nu eleverna med sig nya erfarenheter, bilder och provresultat för att med digitala verktyg koppla ihop praktik och teori under ytterligare NO-lektioner.

På återseende!

Hälsar

Maria Lindqvist
Lektor/Lärare NO/Tk Kullaviksskolan
maria.lindqvist@kungsbacka.se

Kungsbacka DELARE – Robert Johansson

Rapport om ett samarbete mellan skolor där lärare möter varandra.

 

Bakgrund:  Jag arbetar som lärare på Fullriggaren Malevik 80 % och på enhet utveckling förskola grundskola 20 %. I januari 2017 fick jag frågan från verksamhetschef pedagogisk enhet söder om jag kunde tänka mig att vara en dag i veckan på en annan skola? Min chef på förvaltningen sa ok till det och att det vore intressant att se vad ett sådant utbyte kunde innebära för verksamheten. Praktiskt innebar det att jag fick möjlighet från slutet på januari att arbeta parallellt med en kollega, Lisa, i två åk-9 klasser. Undervisningen var matematik och no, 2 lektioner i varje klass, totalt fyra lektioner på onsdagar våren 2017.

Genom att berätta om mina och min kollegas sätt att möta eleverna i klassrummet utifrån elevernas egna utsagor hoppas vi att dessa erfarenheter kan ligga till grund för ett fortsatt utbyte av pedagoger mellan olika skolor. Idag sker det redan i stor utsträckning genom läslyftet och mattelyftet!

Utgångspunkten för detta samarbete var relationell pedagogik och de teorier som förs fram från bland andra Jonas Aspelin och Sven Persson. De beskriver 4 nivåer där denna rapport handlar om de två första, Pedagogiska möten och Pedagogiskt tillvägagångssätt.

Pedagogiska möten handlar om att se alla elever. Att ”in-se” eleverna är ingen enkel uppgift utan det krävs en ansträngning för att hitta en öppning in till och se in i eleven. Det är viktigt att eleven känner att läraren verkligen bryr sig. Läraren får syn på eleven, eleven får syn på läraren och i det mötet finns det en möjlighet att komma längre i frågor som handlar om vad som är viktigt. Vad som är viktigt varierar säkert mellan olika lärare, för mig är det viktigt att eleverna anstränger sig, att de uppfattar skolan som värdefull och att de gör det för sin egen skull. I denna roll på en ny skola fick jag tid och utrymme för att ägna mig åt just detta. Förmodligen i större utsträckning än de som är i sin ”vardag”.

Pedagogiska tillvägagångssätt handlar om att få eleverna att samarbeta. Jag ser inte elevernas samarbete som grupparbete utan försöker helt enkelt få igång ett kollaborativt klimat där alla bidrar på det de är bra på. Vi pratar aldrig om grupparbete i vår vardag på arbetsplatser eller hemma. Vi gör saker tillsammans för att vi har en tro på att det blir ett bättre resultat då. Det ger en större frihet när man tänker bortanför grupparbetets begränsningar. Det finns olika sätt att se på denna del av verksamheten men själv är jag starkt påverkad av Will Schütz idéer och på senare år av Susan Wheelans forskning.

Vad var det då som hände? – Jag tar ett exempel som visar mötet med eleven E:

I mitt första möte med Eleven E utspelade sig följande konversation:

                             Januari 2017 eleven E:

                             -vem f.. är du? Vad f.. gör du här?

                             Jag:

                             -Varför har du så skitiga händer? Har inte din mamma visat dig hur man tvättar sig?

                             Eleven:

-Epan vettdu, bytte bromsskivor…

 

Då jag varit intresserad av bilar och att skruva på bilar sedan 18-års ålder var isen bruten! Vi arbetade med matematik 1 lektion i veckan i en mindre grupp 3 elever och i klassen på no-lektionerna. Efter att ha arbetat ihop  under några månader fick jag ett sms från samma elev, och senare ett från elevens mamma:

                            

                             Maj 2017 sms från eleven E:

”Skulle behöva din hjälp! Har extremt svårt att lägga fokus på skolan framför allt svenska och engelska som e de ämnena jag måste höja. 
Du är den ända jag vänder mig till då du har fått mig att arbeta matte och börjat använda mina kunskaper inom de ämnet! 
Förstår ifall detta inte är ditt arbetsområde! men om inte annat så syns vi på onsdag!

Mvh E.”

 

Maj 2017 sms från F förälder till eleven E:

Hej
Tack för att du har hjälpt E, i dag var första dagen på länge som han var positiv till skolan som mamma blir man glad. Tack förälder F      

 

I slutet på maj gjorde jag och min kollega en enkel utvärdering där vi frågade eleverna om min närvaro haft någon påverkan på deras studier och i så fall vilken den kunde vara. 38 elever svarade på enkäten. ”Väldigt mycket” 53%, ”rätt så mycket”32%, ”lite” 13% och ”ingen alls” 2%.

Här kommer ett försök att koppla elevernas svar, utifrån vårt samarbete, till de två nivåer som Jonas Aspelin och Sven Persson beskriver i sin bok ”Om relationell pedagogik”

Nivå ett Pedagogiska möten, Utifrån ett förhållningssätt att i en pedagogisk praxis få till ett möte mellan läraren och eleven:

”Han har vart en till hjälpande hand. Det är ju alltid bra med fler som kan hjälpa.”

”Han har hjälpt till med min no, han har förklarat hur no funkar simpelt och genomtänkt med en humoristisk touch. Robban hjälper till med det som behövs utan att man behöver skämmas för att fråga om det.”

”Jättebra, det blev lättare att koncentrera sig”

”Han har fått alla elever i klassen att intressera sig i ämnena som han undervisat i, delvis”.

”Han är glad, Go och sprider mycket positivitet. Han undervisar på ett bra sätt där man får glädje i att arbeta och han har lärt mig väldigt mycket:))”

”Inom fysik har han förklarat väldigt tydligt och hans ord som han säger fastnar i huvudet vilket tycker jag är bra och sedan höjde jag mig i fysik vilket också är bra.”

””Han har hjälpt mig förklara uppgifter så jag verkligen förstår!”

”Han är bra på att bygga upp en relation med ungdomarna och inställer för att bli arg som många andra lärare så tar han sig an ungdomen och försöker lösa problemet på annat sätt. Han är mycket motiverande och bra på att lära ut!”

 

Nivå två Pedagogiska tillvägagångssätt, Skapa relationella processer som minskar gapet mellan elevernas nuvarande prestation och vad de kan åstadkomma tillsammans:


”Han har skapat en fantastisk kemi i klassen och gett väldigt bra förklaringar tillsammans med bra överblickar.”

”Han har haft en väldigt bra påverkan då han både har engagerat klassen i att själva försöka förklara saker och att själv förklara på lite andra sätt. Han har också kunna ge oss möjligheten att kunna sitta med oss enskilt och förklara eller arbeta, detta har hjälpt många.”

”Han har hjälpt dom har haft svårt att koncentrera sig och då gjort ett lugnt i klassen, han har även kunnat hjälpa till mer eftersom dom nu har varit två”

”Det var till stor nytta att ha han här tycker jag. Robert har varit skön och trevlig mot alla och skapat bra kemi i klassen.”

”Han gör klassen mycket mer motiverad”

”Gjort så att det blir roligare. Man vill lyssna och gå till lektionerna. Pratar ihop sig med oss elever”

 

Ett annat sätt att mäta hur gapet minskat mellan det som eleverna presterar och det som de kan prestera är naturligtvis betyg. Eleverna på denna skola skrev nationellt prov i fysik. I de två klasser där jag och min kollega arbetade parallellt var resultat i fysik på nationella provet (meritvärde) 14,0 i genomsnitt. Tidigare betyg var meritvärdet 10,6. Det betyder att eleverna höjt sig drygt ett och ett halvt betyg i snitt (gäller inte de som hade A). Dessutom hade nu inga elever betyget F längre.

Mycket i denna rapport har inspirerats av en artikel författad av Per Lindqvist publicerad i Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. http://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/viewFile/16/8

”Ödmjuk orubblighet” innebär två perspektiv. Dels ”Jag ser dig! Den ödmjuka blicken” och ”Jag ser dig! Den orubbliga blicken” Artikeln handlar om två sätt att se eleven och det kan vara ett svar på frågan om vad som utmärker skickliga lärare.

Jonas Albelin skriver: ” Vi har ibland svårt att finna ord för de kvaliteter som är verkligt betydelsefulla i utbildning, och den teoretiska begreppsapparaten på området är ännu relativt outvecklad. Det individualistiska tänkandet dominerar utbildningsdiskursen. Men det finns en växande diskurs där relationsbegreppet är centralt. Det är nog bara en tidsfråga innan begreppet kärlek intar en betydande plats i denna.” http://pedagogiskamagasinet.se/den-nodvandiga-relationen/

Min kollega får slutordet om vårt samarbete under vårterminen 2017?

  • Min relation till eleverna har påverkats positivt då mycket stress släppte när jag fick någon att dela utmaningarna med.
  • Stress och känslan av otillräcklighet försvann helt då vi var två i klassrummet och då också hade möjligheten att dela upp oss för att kunna möta elevernas behov på bästa sätt.
  • Möjligheten till diskussion med en kollega om undervisning, klassrumsklimat och elever med olika behov har stärkt mig i min roll samt stärkt mitt självförtroende i klassrummet. Det har även hjälpt mig hitta min identitet som lärare och känna mig trygg i min roll vilket i sin tur påverkat hela mitt arbetssätt och yrkesutövande. samarbetet har alltså även påverkat hur jag undervisar i de klasser där inte Robert varit närvarande.
  • Som mentor för en av klasserna har jag sett hur samarbetet har stärkt elevernas självförtroende och motivation vilket haft inverkan på deras samlade skolresultat. Effekten har varit särskilt tydlig hos de svaga eleverna som haft svårt med motivationen.  
  • Samarbetet/ utbytet har alltså omgående gett ringar på vattnet för både mig som lärare och för eleverna.  

 

robert.johansson@kungsbacka.se          

Aröd augusti 2017

Algebra på Smedingeskolan

Vi undervisar algebra på Smedingeskolan.

Länge har vi sett elever vara motvilliga till att lösa problem algebraiskt. Inte bara att formulera en algebraisk ekvation men också att kunna lösa den och förnimma den otroliga kraft algebra faktiskt har. För att lyckas med att ge eleverna den upplevelsen krävs att vissa förkunskaper finns hos eleverna. Vi har på Smedingeskolan låtit eleverna göra ett förtest där kritiska aspekter uppdagas, såsom förståelsen för likamedstecknet och dess betydelse både som statiskt och dynamiskt men också negativa tal samt prioriteringsreglerna. Dessa moment har vi sett som nödvändiga innan algebran kan introduceras.

-Eftersom det är 5 stickor på vänster sida kan vi ta bort 5 stickor på andra också, sen tar vi bort lika många askar från varje sida och då är det bara en ask kvar, alltså är X=3

Till vår hjälp har vi provat i år 7 ett material som heter ”Rädda ekvationerna”. Det är ett praktiskt material där eleverna får lösa ekvationer parvis med resonemang i fokus. Tändsticksaskar med lika många men okänt antal stickor i, får utgöra vårt hemliga tal, X. Vi använder materialet för att komma bort från regler och bort från alldeles för enkla ekvationer i läroböcker, där det går snabbare att gissa talet än att faktiskt räkna ut det. Här ges möjlighet att utveckla effektiva ekvationslösningsmetoder som de också förstår innebörden av.

För att utmana får eleverna också göra egna ekvationer men med andelar av X. Här hör vi mycket matematik i resonemangen. Ett tydligt praktiskt lärande med bråkräkning där eleverna också diskuterar delbarhet och minsta gemensamma nämnare.

-Hur många stickor måste ni ha i asken för att kunna använda tredjedelar och fjärdedelar i samma ekvation?

När eleverna sedan tränar ekvationslösning finns nu förståelsen för ”ta bort”, ”lägga till” på båda sidor för att lösa ut X. Ingen elev har hittills frågat varför de ska lära sig det här som är vanligt annars. Nu löser åk 7 på Smedingeskolan ekvationer med X i både höger- och vänsterled. Vi kan snart börja med problemlösning och vi ser naturliga inslag med geometri, samband och mönster där variabler inte ses som skrämmande längre.

Hör av er till oss om ni vill veta mer.

Åsa Öhrnell

Söders matematikpedagog

Vatten – grunden för människans välfärd!

Vi kallar vår planet för Jorden trots att den till största del består av vatten. Tre klasser i år 7 på Smedingeskolan och lågstadieeleverna på Fjärås-Bräckaskolan är tillsammans med sina pedagoger under det kommande läsåret med i  det pedagogiska projektet Vattnet i Skolan. Projektet är ett lokalt samarbetsprojekt mellan skola och näringsliv, LONA-projekt, och är en satsning av Naturvårdsverket.

 

Kungsbacka kommun ingår i ett avrinningsområde för sötvatten som heter Lygnern. Under år 2013-2016 har åtta skolor i avrinningsområdet bidragit med pedagogiska insatser som stödjer projektet. Nu kommer elever och pedagoger på Smedingeskolan och Fjärås-Bräckaskolan att stödja projektet med ytterligare kunskaper om sin del av avrinningsområdet för att få en helhetssyn på vattnet över kommungränserna.

 

Ett delmål är att eleverna ska lära sig mer om vatten och de kringliggande ekosystemen för att utveckla sin förståelse för vattnets betydelse för allt liv på jorden och att vatten därmed är en förutsättning för hållbar utveckling. Detta är ett bra sätt av många att undervisa om hållbar utveckling som ingår i kursplanen Lgr11 och som även ligger i linje med flera av FN’s hållbarhetsmål.

Fredrik Wieck, förstelärare på Smedingeskolan, säger att:

  • Detta är skolans första stora projekt som handlar om ekologi och skolans läge nära sjön Lygnern ger goda förutsättningar för fältstudier. Vi har tidigare pratat om att göra fältstudier med eleverna och projektet låg lägligt i tiden för vår pedagogiska verksamhet. Henrik Eriksson som också är en av de drivande lärarna säger att: Fältstudierna ger också eleverna en möjlighet att skapa sig en större helhetsbild av ekosystem och lära sig mer om vatten som också är en förutsättning för liv.

 

Planen för det kommande läsåret är att genomföra tre fältexkursioner under olika årstider i närområdet. Platserna för fältstudier är Hjälms våtmark, Koitjärve och en bäck som rinner in till Lygnerns södra sida. Eleverna kommer göra olika undersökningar som t.ex. inventera området på växter- och djurarter, undersöka ekosystemen genom att bl.a. ta vattenprover och lära sig mer om olika miljöer och förutsättningar som levande organismer behöver.

 

Läromålen med projektet är många och några delmål är t.ex. att eleverna får möjligheten att lära sig ett vetenskapligt arbetssätt, lära sig att organisera ett fältarbete och genom samverkan med Lygnerns Vattenråd och Sportfiskarna m.fl. får projektet verklighetsanknytning.

Tillsammans säger lärarna att:

  • Vi tror att barn är nyfikna och intresserade av naturen. Genom att vara ute och röra på sig i naturen kommer fältstudierna att berika eleverna på många sätt t.ex. lära sig artkunskaper, arternas funktion och om olika livsmiljöer i ekosystemen. Det man känner till blir mer på så sätt skyddsvärt.

Hela detta läsår kommer undervisningens övergripande fokus att vara ekologi och vi tror att projektet kommer att öka eleverna intresse för ekosystem och de gratistjänster som naturen förser oss människor med.

 

Avrinningsområdena som bl.a. våtmarker är betydelsefulle av många anledningar. Med mer kunskap om våra närområden  kan  vattenhanteringen förbättras och samtidigt skapa förbättringar som t.ex. ökad biologisk mångfald och livsmiljöer för nyttoorganismer, rening av vatten från näringsämnen och föroreningar och ett vackert landskap. Det finns alltså många anledningar att värna om våra avrinningsområden. Nu är det Smedingeskolan och Fjärås-Bräckaskolans tur att föra projektets stafettpinne vidare och vara med och stödja projektet med mer kunskap om avrinningsområdet Lygnerns utflöde vilket är väldigt spännande!

 

På Kungsbacka delar kommer ni att kunna följa skolornas arbete med  projektet.

 

På återseende!

Hälsar

Maria Lindqvist
Lektor/Lärare NO/Tk Kullaviksskolan
maria.lindqvist@kungsbacka.se

 

“Living Postcards” ett Etwinningprojekt på Furulidskolan

                                                                           
Jag har precis kommit hem från ett kontaktseminarium i Tjeckien. Vi var 57 lärare/rektorer/ och samordnare, som i förra veckan samlades på ett slott strax utanför Prag. Seminariets syfte var att vi skulle få kontakt med varandra och tillsammans skapa nya Erasmus+ projekt och/eller Etwinningprojekt. De vi alla hade gjort för att få chansen att åka med på det här seminariet var att skriva en projekt ide och sända den till varje lands UHR.
 
Direkt på den första kvällen hade våra värdar sorterat upp våra ansökningar efter liknande ansökningar och lagt ut dem på olika bord, så att vi lätt skulle kunna se och samtala över och om ansökningarna. Vår uppgift var att hitta nya partners och bilda nya projekt.
 
 Alla pedagoger som träffades var otroligt engagerade och nyfikna på att hitta nya vänner. Vi pratade, diskuterade, jämförde ideer och sållade bort ideer. Det var otroligt inspirerande att samtala med lärare från övriga Europa. Vi pratade bland annat  om olika skolsystem, inkludering och varierande undervisningsmetoder. 
 
För min del slutade det med att  två finskor, en tyska, en österrikiska och jag samt en svenska från Östersund  enades om att starta med ett Etwinningprojekt, som kanske kan komma utvecklas till någon sorts Erasmus projekt.
 
Vårt projekt heter “Living Postcards”.  Bildandet av projektet innebär att tvåorna på Furulidsskolan kommer att få möjlighet att digitalt lära känna elever och lärare från dessa länder och en ny del av Sverige. Projektets syfte  är att eleverna skall bli mer motiverade att lära sig engelska, eftersom all kommunikation kommer att ske på engelska. Syftet är också att vi lärare skall dela olika undervisningsmetoder med varandra.
 
Hälsningar ifrån Ingrid Bergström
Furulidsskolan

Arbete med Green screen på Fjärås Bräckaskola avdelning Öst

Vi är två klasser, en 1:a och 2:a på avdelning Öst och vi  har under några veckor arbetat med temat rymden. Eleverna har arbetat i mindre grupper och de har bland annat samlat in fakta om en planet per grupp. De har fått skriva ner fakta om planeten och bestämt vem som skall berätta vad när de skall spela in filmen. De har fått övat in sin replik innan det var dags att spela in filmen om deras planet. Vi hade lånat en Makerlåda med Green screen och den använde vi nu vid inspelningen.

Efteråt när alla hade fått spela in sin film satte vi ihop alla filmerna till en lång faktafilm i Imovie. Alla eleverna tyckte att det var superkul att spela in filmen och att man hade sin planet i bakgrunden när man berättade om den.

Vi har bjudit in till Öppet hus och visat vår rymdutställning för boende på Måhaga äldreboende, föräldrar och syskon.

 

Hälsningar alla pedagoger och barn på avd. Öst Fjärås Bräckaskolan
Av Madelaine Johansson

Frillesåsskolan F-3 samarbetar

Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete har Frillesåsskolan F-3 skrivit sagor tillsammans. Vi ville att våra elever skulle arbeta mer med att skriva röd tråd i sagor, vi kom då på att vi ska göra ett gemensamt arbete över årskurserna under en hel termin. Varje klass har först arbetat aktivt med sagoskrivande i sina klassrum. Eleverna har bland annat tittat på hur man bygger upp en saga, även pratat om inledning, handling och slut. Vi har även tittat på klassiska sagor och bearbetat dessa texter. Slutligen har år 1 skrivit en gemensam inledning till en saga med valfritt tema, år 2 har sedan skrivit handling och i år 3 har varje elev skrivit ett eget slut som sedan röstats fram. Sagan har sedan lämnats över till F-klasserna som har illustrerat. Det blev sammanlagt tre fantastiska sagor då vi har tre spår i F-3 just nu. Sagorna har sedan lästs upp för alla elever.

Detta är ett arbetssätt som vi ser som väldigt gynnsamt och roligt! Barnen gör någonting betydelsefullt tillsammans, samtidigt som de arbetar aktivt med sagoskrivande och röd tråd. Vi ser gärna att detta blir ett återkommande tema på hela skolan!

 

 Sandra Sandklef F-3 Frillesåsskolan 

Makey Makey

Vi har provat Makey makey med grupper i år 6-9. Med Makey makey kan vad som helst som leder ström bli en enkel handkontroll som styr datorn. Eleverna fick testa med Play-doh lera och hittade själva snart på fler sätt att testa olika funktioner. De ritade med blyertspennor, gjorde ”mänskliga instrument”, mm. De spelade gamla klassiska spel som Pacman och SuperMario, egengjorda på Scratch och olika instrument/ljud. De flesta hade inte sett Makey makey eller testat innan och tyckte att det var jättekul. Det som begränsade oss var att vi bara hade en Makey makey och en dator (eleverna har Ipads, det går att få Makey makey att fungera med Ipad men det kräver en adapter vi inte har och ger väldigt begränsade användningsmöjligheter). Om alla skulle hinna testa i en grupp på 16 elever så tog det väldigt lång tid och de hann inte experimentera så mycket som de hade önskat.

Om vi hade haft bättre tillgång till datorer och låt säga 4 Makey makeys under en längre tid hade jag kört ett projekt ”bygg din egen handkontroll”, jag vet att andra pedagoger har testat det med sina elever med gott resultat. Tänker mig ett samarbete mellan teknik och slöjd där man får in många olika aspekter såsom programmering, design, användarvänlighet, ergonomi, elektronik, mm. Detta var roligt och gav mersmak både för mig och eleverna!

 

Karin Ögren, slöjd och tekniklärare på Älvsåkersskolan

Programmering på SSA konferensen i Kungsbacka

Som ni kanske har hört talas om har det varit en stor konferens i Kungsbacka som heter SSA  – Samverkan Skola Arbetsliv. Konferensen genomfördes under två dagar med många deltagare från hela Sverige.

Under dag två var det elever med från Iseråsskolan, årskurs 4 samt från Varlaskolan åk 8. Deras uppgift var att på olika sätt visa på hur man kan programmera.

Från Iseråsskolan visade eleverna hur man kan arbeta  med Blue-Bot, Doch och Sphero. De hade tränat och hade med sig olika material på vilka de visade på olika användningsområden för de olika robotarna. 

Företaget Atea var med och hade med sig Little Bits som är ett material som påminner om Lego. Med Little Bits  går det att skapa mängder av olika projekt direkt. De individuella ”bitarna” kopplas ihop med magnetiska kopplingar, vilket gör det enkelt att komma igång och att förstå vad man kan koppla in till vad. 

Vi var många som var mycket imponerade av hur eleverna berättade om hur vi arbetar med programmering och de kunde visa och även se till att vuxna vågade pröva. Eleverna var spända inför uppdraget men genomförde det med glans. 

Lektion i sannolikhet

Första lektionen

Lärandemål: Förstå de nya begreppen, förstå skillnad på experimentell och teoretisk sannolikhet, göra enkla beräkningar av grundläggande sannolikhet (likformig sannolikhetslära). Förstå att ju fler experimentella försök du gör, desto närmare kommer du den teoretiska sannolikheten (de stora talens lag)

Vi började med en entryticket. Hur stor är sannolikheten att jag får en femma eller en sexa på en tärning? Detta visar vår lägstanivå och där vi måste börja. Många klarade att det är 2/6 men några få visade ?

Denna lektion är inspirerad av https://illuminations.nctm.org vilket är ett projekt designat av The National Council of Teachers of Mathematics (NCTM).

Nya begrepp: P=Probability, chans-risk, gynnsam, utfall, P(x),

Diskutera med eleverna vad formeln i så fall innebär:  

Vi frågade om chansen att få krona eller klave. Vi skrev upp , P(klave)= ½ = 50% och P(krona)=1/2= 50% på tavlan. Nästa fråga var chansen att jag kastar en 4:a med sexsidig tärning. Vi skrev P (4) = 1/6 på tavlan. Vi fortsatte med de andra tre spelen, kortlek, chanserna att dra ett rött kort, en ruter eller ruter 5. Vår tavla såg nu ut så här:

P(klave) = ½ = 50 %             P(4) = 1/6  ̴  17%                P(rött kort)= 26/52 = 50%

P(krona) = ½ = 50 %             P(ruter)= 13/52= 25%            P(ruter 5) = 1/52 ̴ 2 % 

Teoretiska sannolikheten är sannolikheten för en händelse sker baserat på alla de möjliga utfallen.

Vad innebär en teoretisk sannolikhet? Pardiskussion

Vad innebär i så fall en experimentell sannolikhet? Pardiskussion

Teoretiska sannolikheten har att göra med sannolikheten för händelser som inträffar i teorin. Det är vad som förväntas hända. Likaså har experimentell sannolikhet att göra med beräkningen av sannolikheten man använder resultatet av i ett experiment.

Presentera uppgiften,  nedan finns en pdf-fil som öppnas  i ett nytt fönster. 

Download (PDF, 580KB)

Som en avslutning på denna lektion, diskutera och gör jämförelser med eleverna om teoretiska och experimentella sannolikheten. Beroende på deras data, bör det finnas ett mönster där den experimentella datan börjar att komma närmare de teoretiska beräkningarna. Det är möjligt att även med en klass av uppgifter blir fortfarande några resultat långt från den teoretiska sannolikheten. Om detta uppstår, bör den läggas till diskussionen om arten av sannolikhet. Du vet aldrig vad som kommer att hända med chans. Sannolikhet är bara ett verktyg för att göra förutsägelser.

Om tiden tillåter, diskutera exempelvis kasinon och kalibrering, eller tärning. Eller använd ett lyckohjul (digitalt). Påpeka de experimentella och teoretiska sannolikheterna om du snurrar flera gånger. När antalet prövningar ökar, kommer de allt närmare den teoretiska sannolikheten. Förklara för eleverna att detta kallas de stora talens lag.

Av Marie Nemhed-Gustafsson och Åsa Öhrnell