Rss

Archives for : Grundskola

Arbete med Green screen på Fjärås Bräckaskola avdelning Öst

Vi är två klasser, en 1:a och 2:a på avdelning Öst och vi  har under några veckor arbetat med temat rymden. Eleverna har arbetat i mindre grupper och de har bland annat samlat in fakta om en planet per grupp. De har fått skriva ner fakta om planeten och bestämt vem som skall berätta vad när de skall spela in filmen. De har fått övat in sin replik innan det var dags att spela in filmen om deras planet. Vi hade lånat en Makerlåda med Green screen och den använde vi nu vid inspelningen.

Efteråt när alla hade fått spela in sin film satte vi ihop alla filmerna till en lång faktafilm i Imovie. Alla eleverna tyckte att det var superkul att spela in filmen och att man hade sin planet i bakgrunden när man berättade om den.

Vi har bjudit in till Öppet hus och visat vår rymdutställning för boende på Måhaga äldreboende, föräldrar och syskon.

 

Hälsningar alla pedagoger och barn på avd. Öst Fjärås Bräckaskolan
Av Madelaine Johansson

Frillesåsskolan F-3 samarbetar

Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete har Frillesåsskolan F-3 skrivit sagor tillsammans. Vi ville att våra elever skulle arbeta mer med att skriva röd tråd i sagor, vi kom då på att vi ska göra ett gemensamt arbete över årskurserna under en hel termin. Varje klass har först arbetat aktivt med sagoskrivande i sina klassrum. Eleverna har bland annat tittat på hur man bygger upp en saga, även pratat om inledning, handling och slut. Vi har även tittat på klassiska sagor och bearbetat dessa texter. Slutligen har år 1 skrivit en gemensam inledning till en saga med valfritt tema, år 2 har sedan skrivit handling och i år 3 har varje elev skrivit ett eget slut som sedan röstats fram. Sagan har sedan lämnats över till F-klasserna som har illustrerat. Det blev sammanlagt tre fantastiska sagor då vi har tre spår i F-3 just nu. Sagorna har sedan lästs upp för alla elever.

Detta är ett arbetssätt som vi ser som väldigt gynnsamt och roligt! Barnen gör någonting betydelsefullt tillsammans, samtidigt som de arbetar aktivt med sagoskrivande och röd tråd. Vi ser gärna att detta blir ett återkommande tema på hela skolan!

 

 Sandra Sandklef F-3 Frillesåsskolan 

Makey Makey

Vi har provat Makey makey med grupper i år 6-9. Med Makey makey kan vad som helst som leder ström bli en enkel handkontroll som styr datorn. Eleverna fick testa med Play-doh lera och hittade själva snart på fler sätt att testa olika funktioner. De ritade med blyertspennor, gjorde ”mänskliga instrument”, mm. De spelade gamla klassiska spel som Pacman och SuperMario, egengjorda på Scratch och olika instrument/ljud. De flesta hade inte sett Makey makey eller testat innan och tyckte att det var jättekul. Det som begränsade oss var att vi bara hade en Makey makey och en dator (eleverna har Ipads, det går att få Makey makey att fungera med Ipad men det kräver en adapter vi inte har och ger väldigt begränsade användningsmöjligheter). Om alla skulle hinna testa i en grupp på 16 elever så tog det väldigt lång tid och de hann inte experimentera så mycket som de hade önskat.

Om vi hade haft bättre tillgång till datorer och låt säga 4 Makey makeys under en längre tid hade jag kört ett projekt ”bygg din egen handkontroll”, jag vet att andra pedagoger har testat det med sina elever med gott resultat. Tänker mig ett samarbete mellan teknik och slöjd där man får in många olika aspekter såsom programmering, design, användarvänlighet, ergonomi, elektronik, mm. Detta var roligt och gav mersmak både för mig och eleverna!

 

Karin Ögren, slöjd och tekniklärare på Älvsåkersskolan

Programmering på SSA konferensen i Kungsbacka

Som ni kanske har hört talas om har det varit en stor konferens i Kungsbacka som heter SSA  – Samverkan Skola Arbetsliv. Konferensen genomfördes under två dagar med många deltagare från hela Sverige.

Under dag två var det elever med från Iseråsskolan, årskurs 4 samt från Varlaskolan åk 8. Deras uppgift var att på olika sätt visa på hur man kan programmera.

Från Iseråsskolan visade eleverna hur man kan arbeta  med Blue-Bot, Doch och Sphero. De hade tränat och hade med sig olika material på vilka de visade på olika användningsområden för de olika robotarna. 

Företaget Atea var med och hade med sig Little Bits som är ett material som påminner om Lego. Med Little Bits  går det att skapa mängder av olika projekt direkt. De individuella ”bitarna” kopplas ihop med magnetiska kopplingar, vilket gör det enkelt att komma igång och att förstå vad man kan koppla in till vad. 

Vi var många som var mycket imponerade av hur eleverna berättade om hur vi arbetar med programmering och de kunde visa och även se till att vuxna vågade pröva. Eleverna var spända inför uppdraget men genomförde det med glans. 

Lektion i sannolikhet

Första lektionen

Lärandemål: Förstå de nya begreppen, förstå skillnad på experimentell och teoretisk sannolikhet, göra enkla beräkningar av grundläggande sannolikhet (likformig sannolikhetslära). Förstå att ju fler experimentella försök du gör, desto närmare kommer du den teoretiska sannolikheten (de stora talens lag)

Vi började med en entryticket. Hur stor är sannolikheten att jag får en femma eller en sexa på en tärning? Detta visar vår lägstanivå och där vi måste börja. Många klarade att det är 2/6 men några få visade ?

Denna lektion är inspirerad av https://illuminations.nctm.org vilket är ett projekt designat av The National Council of Teachers of Mathematics (NCTM).

Nya begrepp: P=Probability, chans-risk, gynnsam, utfall, P(x),

Diskutera med eleverna vad formeln i så fall innebär:  

Vi frågade om chansen att få krona eller klave. Vi skrev upp , P(klave)= ½ = 50% och P(krona)=1/2= 50% på tavlan. Nästa fråga var chansen att jag kastar en 4:a med sexsidig tärning. Vi skrev P (4) = 1/6 på tavlan. Vi fortsatte med de andra tre spelen, kortlek, chanserna att dra ett rött kort, en ruter eller ruter 5. Vår tavla såg nu ut så här:

P(klave) = ½ = 50 %             P(4) = 1/6  ̴  17%                P(rött kort)= 26/52 = 50%

P(krona) = ½ = 50 %             P(ruter)= 13/52= 25%            P(ruter 5) = 1/52 ̴ 2 % 

Teoretiska sannolikheten är sannolikheten för en händelse sker baserat på alla de möjliga utfallen.

Vad innebär en teoretisk sannolikhet? Pardiskussion

Vad innebär i så fall en experimentell sannolikhet? Pardiskussion

Teoretiska sannolikheten har att göra med sannolikheten för händelser som inträffar i teorin. Det är vad som förväntas hända. Likaså har experimentell sannolikhet att göra med beräkningen av sannolikheten man använder resultatet av i ett experiment.

Presentera uppgiften,  nedan finns en pdf-fil som öppnas  i ett nytt fönster. 

Download (PDF, 580KB)

Som en avslutning på denna lektion, diskutera och gör jämförelser med eleverna om teoretiska och experimentella sannolikheten. Beroende på deras data, bör det finnas ett mönster där den experimentella datan börjar att komma närmare de teoretiska beräkningarna. Det är möjligt att även med en klass av uppgifter blir fortfarande några resultat långt från den teoretiska sannolikheten. Om detta uppstår, bör den läggas till diskussionen om arten av sannolikhet. Du vet aldrig vad som kommer att hända med chans. Sannolikhet är bara ett verktyg för att göra förutsägelser.

Om tiden tillåter, diskutera exempelvis kasinon och kalibrering, eller tärning. Eller använd ett lyckohjul (digitalt). Påpeka de experimentella och teoretiska sannolikheterna om du snurrar flera gånger. När antalet prövningar ökar, kommer de allt närmare den teoretiska sannolikheten. Förklara för eleverna att detta kallas de stora talens lag.

Av Marie Nemhed-Gustafsson och Åsa Öhrnell

Iseråsskolan testar – Pro-Bot

I en årskurs 4 fick vi möjligheten att prova den nyaste roboten i Makerlåda 11.
Alla utlåningslådor hittar du här på Kungsbacka delar under fliken Material för utlån/Makerlådor

Pro-Bot  är en bil som man kan programmera på olika sätt. Man kan dels göra som när man programmerar Blue-Bot, men man kan även göra en mer avancerad programmering. Detta eftersom den har ett fönster där man lätt kan se de koder man tryckt in.  Om det blir något fel så kan man gå och redigera direkt i rutan.

Eleverna tyckte bilen var häftig och alla ville genast prova. De tyckte också det var roligt att den lät som en bil och tutar när uppdraget är slutfört. (man kan välja att ha det ljudet på)

Eleverna i denna grupp har jobbat mycket med programmering sedan innan, både med Blue – Bot och olika appar.

De tyckte det var lite krångligt med Pro-Bot till att börja med, så vi följde de färdiga figurer man kunde få programmera in. När det väl var gjort ökade förståelsen för Pro-Bot. Roligast var att den ritade vad de tryckte in – det blev en del knasiga figurer också. 

I matematiken måste detta vara en tillgång – att Pro-Bot kan rita upp geometriska figurer som man kan prata om och räkna ut vinklar på.

I lådan ligger förutom en instruktionsbok på engelska ett papper med QR koder. Där kommer man till grunder som är bra att veta, och som man gärna får ha tittat på innan.

Reportage från Mia Moberg – IKT pedagog Iseråsskolan.

Skype i undervisningen

För tredje året i rad har vi i årskurs 5 på Iseråsskolan valt att samarbeta med Vasamuseet i Stockholm, för att lära oss mer om Stormaktstiden och vad som egentligen hände med regelskeppet Vasa.

Snabbt går ju också resan till Stockholm, när man gör det via Skype. Vi får gå ombord på skeppet – något som bara kungar, drottningar, presidenter och nobelpristagare får göra i annat fall.

Eleverna har chans att ställa frågor om skeppet och vi får också en rundvandring. Idag var vi längst fram i fören men också på undre batteridäck, där kanonerna stod en gång i tiden.

 
Har ni inte ”Skypat” med Vasamuseet tycker jag att det är något ni bör testa. De tar emot klasser från många åldrar men tänk på att kontakta dem i god tid för att kunna önska tid.

pedagoger.vasamuseet@maritima.se

Vill ni veta mer om Skype med Vasamuseet?

Hör då av er till mia.moberg@kungsbacka.se

 

 

Sugrörskul i årskurs 6

Här kommer ett reportage från Fredrik Ajell, Ma/NO/Teknik-lärare Hedeskolan 4-6.

Vi har testat Strawbees och Quirkbot i år 6, inom teknikämnet. Programmerbara sugrör, det använder man ju inte varje dag! Vi lånade material från Skoldatateket.

Eleverna tittade på en liten introduktionsfilm där Therese Lindgren, en av Sveriges kändare ”Youtuber”, byggde en robot. Eleverna fick sedan i uppdrag att själva bygga en robot som skulle kunna röra sig eller delar av sig genom att programmera den via Quirkbot. De tyckte att uppgiften var rolig och utmanande och verkade uppskatta kopplingen mellan det praktiska och det digitala, något som ofta kan vara lite svårt att få till, tycker jag.

 

Den stora svårigheten var att vi hade för lite material, framför allt att det bara var en uppsättning av Quirkbot-delarna. Vi har teknik i halvklass, men trots att det bara var tolv elever och att de arbetade två och två så blev programmeringsbiten lidande. Vi fick testat ordentligt med ett par robotar, men när de inte hade materialet så blev det även lite svårt att bygga, eftersom man gärna vill bygga in delarna i roboten.

 

Jag tror inte att vi kommer att köpa in mer till Hedeskolan, men om vi inte hade haft Lego Mindstorms, något som ju i praktiken gör samma sak (fast betydligt dyrare) så hade jag absolut övervägt det.

 

 

 

Hedeskolans påskägg med skarpa uppdrag och samarbete!

Här kommer ett reportage från Hedeskolan.
Det är Jennie Appelby, Anna Arvidsson och Madeleine Eriksson som delar med sig av sitt och barnens arbete.

Ta en stor skopa hjälp att utveckla framtidens reseknutpunkt, Hede station, lägg därtill till ett gediget arbete om förnybara och fossila energikällor. Ta därefter en näve av Framtidsfröns ”Make a difference ”SJ-uppdrag, att skapa attraktiva tågvagnar och slutligen en nypa av informationsskyltar på engelska. Vips, så har du Hedeskolans treors utvecklingsarbete!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hede station

Vi läste på kommunens hemsida att på tio år ska kollektivtrafiken i Kungsbacka fördubblas. För att kommunen ska kunna leva upp till det måste det ske stora satsningar på tågtrafiken. Kungsbacka resecentrum har på kort sikt begränsade möjligheter till utbyggnad, vilket innebär att Hede station får en nyckelroll. En utvecklingsplan för Hede station har tagits fram. Enligt planen ska Hede station vara en modern knutpunkt för kollektivtrafiken år 2020.

Vi vill naturligtvis vara med och designa nya ”Hede stationshus” samt ge förslag till vad som bör finnas där. Vi byggde därför 3 olika stationshus, alla försedda med information på engelska!

 

Hållbar utveckling

Vilka energikällor finns det? Är alla bra för miljön?

Vi har läst om, diskuterat, sett filmer om och gjort jämförelser mellan miljövänliga och fossila energikällor. Sedan gjorde vi fina collage och byggde modeller av vindkraftverk, solceller och vattenkraftverk.

Make a difference

Därefter tog vi oss an Framtidsfröns uppdrag, Make a difference! SJ menar att det är väldigt bra för miljön om många åker tåg istället för bil. Ni som är barn idag kommer i framtiden att vara de som bestämmer, som köper saker och som väljer om ni vill ta tåget. Om du arbetade för SJ hur skulle du göra för att du och dina kompisar skulle välja att resa med tåget i första hand?

Vi funderade, planerade, argumenterade och kompromissade och till slut byggde vi 16 SJ-vagnar med tillhörande lok. Alla med briljanta bekvämligheter och fantastiska finesser.

 

 

Grej of the day: The Movie

Klass 3C på Kollaskolan har under en månads tid fått prova på och låna Makerlådan Green Screen. Vi har i små grupper forskat om olika ämnen som intresserar eleverna, och därefter gjort en faktafilm tillsammans.

Vi arbetar med ”Grej of the Day” som är en typ av mikrolektioner där jag som lärare presenterar ett nytt ämne varje gång. Eleverna har fått forska och lära sig mer om någon av ”grejerna” som de blev extra nyfikna på. Så vi kallar det här Grej of the day: the Movie!

Det var väldigt enkelt att använda lådan. Den var förberedd med tyg, instruktioner och en iordninggjord iPad vilket underlättade. Appen var smidig och skapade väldigt coola filmer. Vi är nöjda med vår filmmånad!

Glada hälsningar, Frida Engström