Matematikprojektet på Gullregnsskolan, del 2.

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och klass 4 resa.

Nu när vi hade tagit bort läroboken behövde jag strukturera upp undervisningen.

Hur utnyttjar jag tiden? Hur håller vi fokus? Hur blir eleverna motiverade och aktiva? Tillbaka till skolbänken. Vad säger forskningen?

Mina nya bästa vänner den närmaste tiden blev LGR11, skolverket.se, John Hattie (skolforskare från Nya Zeeland) och Gregory Yates (skolforskare från Australien). Redan från början fick jag medhåll då John Hattie trycker på vikten av att läraren kan förändra och anpassa undervisningen för att optimera lärandet.

Så vad lärde jag mig då?

Vi behöver ett tryggt klimat. För att skapa detta behövdes tydliga ramar och uttalade lärobjekt och mål. För att kunna bli aktiv och motiverad måste eleverna vara väl medvetna om vad som förväntas av dem och hur målen ska nås.

Eleverna måste alltså bli mer involverade i planeringen och tydligt kunna se vart de är på väg. Planeringen måste få en större plast på lektionerna och i elevernas medvetande.

Tillsammans med eleverna började vi arbeta ut hur en planering kan se ut så att den fungerar som ett stöd i undervisningen. Eftersom eleverna är olika måste även deras planeringar vara olika. Vi enades om att börja med relativt korta och konkreta planeringar med lärobjekt och förmågor tydligt definierade.

Ett annat problem var det faktum att de flesta elever har svårt att hålla koncentrationen i 80 minuter. Variation kändes som något nödvändigt. Dels för att hålla koncentrationen uppe men också för att tillgodose fler elever med olika lärstilar.

Om alla elever ska arbeta på sin nivå fungerar självklart inte traditionella genomgångar och sedan räkna vidare i boken. Samtidigt behöver den muntliga delen av matematiken ta en större plats med tanke på förmågorna.

Så, vi behöver variation, nivåskillnad åt alla håll och ett inspirerande, motiverande arbetssätt.

Hur gör genomför vi detta?

Fortsättning följer…