Rss

Archives for : förskola

Bee-Bot på besök på Basunens förskola

Vi lånade en markerlåda med en Bee-Bot för att vi ville jobba med samarbete, matematik, programmering och teknik med barnen. Att använda en Bee-Bot var ett nytt inslag i förskolans vardag.

Barnen var väldigt intresserade och förstod snabbt hur de skulle programmera Bee-Boten så den skulle gå dit de ville. I början använde vi kartan och barnen samarbetade med varandra för att få Bee-Boten att komma dit de ville. De prövade olika vägar och olika programmeringar, de räknade och hjälpte varandra med olika lösningar.
Sista dagen så ville de att Bee-Boten skulle gå på Pokémon jakt. Vi klippte ut bilder på Pokémon och de byggde en bana av kapplastavar. Sedan var det dags för Bee-Boten att börja jaga. Det var inte helt enkelt att räkna ut hur många steg den skulle gå för att komma rätt. De upptäckte också att banan var tvungen att vara i raka linjer för att det skulle fungera för Bee-Boten. Återigen samarbetade barnen jättebra och de hade väldigt roligt.

Detta var ett enkelt sätt att prata om att samarbeta för att nå lösningar, att matematik är inblandat för att komma rätt med Bee-Boten och att man kan bygga olika robotar som man programmerar för att göra saker kom också upp. Bee-Boten var duktig på att jaga Pokémon tyckte barnen.

“Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”(Lpfö 98, rev.2016)/

Förskollärare Annica Palmer 

annica.palmer@kungsbacka.se

Nu händer det…

… i Kungsbacka!

Fler och fler av pedagogerna i våra verksamheter börjar pröva hur det är att arbeta med barnen omkring kod och programmering, att använda IT som material och gå ett litet steg från konsument mot producent.

Många har köpt in något eget, det övas och prövas med konstruktionsmaterial, legorobotar, programmeringsappar, små och större robotar, microdatorer, 3D printers, dansprogrammering … Några har hållit på ganska länge vid det här laget, för andra är det en tid där man funderar skarpt på hur i hela världen ska vi ta oss an den här utmaningen då?

Kommande förändringar i våra styrdokument innebär bland annat att uppdraget att bidra till att alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens poängteras.
Skolverkets förslag på Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola  är på väg mot genomförande, vi har fortsatt en utmanande och spännande tid framför oss.
I förra veckan träffades ett tjugotal entusiastiska grundskolepedagoger från olika delar i kommunen för att under ledning av processledare från Atea laborera med material som Strawbees och LittleBits. Vid denna träff visades också några av de lådor för utlån som snart introduceras för Kungsbacka förskolor och grundskolor.

makerworkshop

Förskolan hade en motsvarande workshop för en tid sedan, vi har också varit med om en mycket spännande eftermiddag tillsammans med förskolepedagoger från Mölndal. Läs mer om denna på här.


Kungsbacka delar har just fått ett fint reportage från Sandra Hansson på förskolan Villa Emilia. Du som vill berätta om vad som händer i just din verksamhet är mer än välkommen med några bilder och ord.
På återhörande,

Åsa Blide Larsson – Utvecklingsledare förskola och grundskola.


 Hur vi låtit barnen prova på programmering på Villa Emilia!

Under året och det kommande året jobbar förskolorna i Hålabäck mot fokus på Naturvetenskap och Teknik. Som en del i detta har vi på Grandi Menti på Villa Emilia valt att låta barnen testa programmering. Detta som i en del av att barnen ska bli producenter i mötet med de digitala verktygen, förstå och urskilja digital teknik i vardagen och hur den fungerar.

Vi har valt att använda oss av programvaror och robotar som tex Makey Makey, Lightboot och Blueboot.
Vårt första möte med detta blev genom appen Lightboot för ca 2 år sedan. Vi tycker appen är bra för att den tillåter flera barn att samarbeta, den låter barnen testa/göra om/testa igen och den är tydlig och konkret. I samband med detta har vi även “lekt” appen analogt med hjälp av byggmaterial, kartor och liknande symboler. Några barn hade sitt första möte med appen just analogt medans några utforska de den digitalt först. Barnen var nu i full gång med att producera sina egna robotar eller programmera varandra om man vill kalla det så.

villaemilia2

Efter en tid fick vi möjlighet att låna en Beeboot. En pedagog och några barn 4-år gamla möte beeboten en eftermiddag, på golvet, hands on. Pedagogen lät barnen vara dem som utforskade redskapet men hade en kunskap och tanke om ord att använda t.ex:
Framåt/bakåt
Höger/vänster
Programmera
Boot
Radera
Kommando

Det var viktigt för oss att barnen mötte Beebooten med stöd av en vuxen, att pedagogen fanns till hands, satte ord på och återkopplade till barnens tidigare erfarenheter. Vi tror att verktyget Beeboot hade blivit ytterligare en “leksak” i raden av andra om inte vi varit med för att stötta, belysa och befästa funktionerna i barnens närmiljö. Efter några möten med Beebooten kunde vi bredda perspektivet och knyta an till andra former av programmering och robotar som finns i barnens närmiljö och tidigare erfarenhet, t.ex så har många av barnen en robotgräsklippare hemma och många har egna radiobilar som de styr med kontroll.villaemilia1

Det har funnits visa hinder i att få alla pedagoger förtrogna i arbetet med programmering, något vi än i dag inte lyckats med helt. Visa vågar inte använda, vissa är mindre intresserade. Men alla har varit nyfikna på resultatet och min upplevelse är att alla förstår att barnen möter programmering i sin vardag och att barnen därför måste förstå tanken bakom. Just för att kunna bli mer producenter än konsumenter.

Efter en tid stötte vi på roboten Blueboot, denna tyckte vi pedagoger verkade passa vår verksamhet bättre än Beeboot. Dels för att det var just en robot och inte hade design som ett småkryp. Utformningen av Beeboot som ett småkryp skapade dilemmat att barnen besjälade föremålet, såg “den” som en redan färdig produkt.
En Blueboot som var transparent, man kan se innehållet och dessutom styra den via bluetooth på padda signalerade till barnen att det var dom som skapade kommandon och styrde redskapet.

Barnen skapar nu egna kartor de vill styra Bluebooten på, de skapar vägar, hinder och miljöer som fungerar och ibland inte fungerar för redskapet. Barnen utforskar kring form, läge, riktning och rum. Barnen möter symboler som sen i sin tur lockar till skriftspråk.

 

Fördelar vi ser med att låta barnen få ett första möte med programmering via Blueboot:

  • Barnen blir producenter istället för konsumenter
  • Det inkluderar, det finns många roller för barnen, många kan delta oavsett ålder.
  • Ljud, ljus och symboler konkretiserar, något förskolan idag är väldigt duktiga på så ytterligare ett material som möjliggör detta uppskattas.
  • Det uppmärksammar barnen på att någon styr all vår teknik, bakom all teknik finns en människa; vilket också medför att barnen vågar kritisera appar och digital teknik på vår förskola. De kan se med ett kritiskt öga.
  • Barnen får utforska hur enkel teknik fungerar.
  • Barnen tillägnar sig nya begrepp, innebörd i begrepp och kan förstå sin omvärld på nya sätt.

Alla detta har möjliggjorts av att vi kunnat låna centralt inköpt material, för att sen själva köpa in det som vi tycker passar vår verksamhet.

Text:
Sandra Hansson, Villa Emilia Förskola / IKT Stöd Hålabäck
sandra.hansson@kunsgabacka.se
twitter: @sandramariehan1
villaemilia3

Uppdrag inspiration – Arbetet med ett inkluderande förhållningssätt på Iseråsskolan

I augusti 2015 tillträdde vi våra förstelärartjänster med målet att implementera och utveckla ett inkluderande förhållningssätt på Iseråsskolan. En härlig utmaning som vi såg fram emot att få ta tag i. Efter samtal med våra chefer där mål, syfte och uppdragets ramar klargjordes började vi utforma höstens arbete. Till vårt förfogande i tid hade vi fyra arbetsplatsträffar under hösten samt tid till handledning av enskilda arbetslag. Ett viktigt mål för oss var att innehållet på dessa arbetsplatsträffar skulle upplevas meningsfullt och angeläget för samtliga deltagare. Under arbetsplatsträffarna har vi varvat föreläsningar med små korta workshops. Vårt syfte har varit att bredda kunskapen om det inkluderande förhållningssättet och att i kollegiala samtal få pröva och ompröva sina uppfattningar och funderingar kring inkluderingsbegreppet. Experter vi hämtat kunskap ifrån är bla Ross W Greene, professor i psykologi, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och Ulrika Aspeflo, logoped med lång erfarenhet inom arbetet med specialpedagogiska frågor. Vi har också lyft vad våra styrdokument, skollag och lokala policyplaner säger. Filmer och klipp från UR, SPSM och utdrag från bloggar med ett fokus på inkludering har också varit ett viktigt inslag på våra träffar.

Efter flera års arbete med Our network har en tydlig vision om allas lika värde och en helhetsidé för skolans utvecklingsarbete vuxit fram. Iseråsskolans kärnvärderingar ska genomsyra vårt arbete.

  • Alla barn är allas
  • Vi vågar pröva något nyttNamnlös
  • Vi respekterar varandra
  • Vi behandlar andra som vi vill bli behandlade själva
  • Vi ser olikheter som en tillgång

Vad menar vi då med ett inkluderande förhållningssätt? Att klargöra begreppet för all personal var en förutsättning för att kunna skapa en samsyn och för att undanröja missförstånd. Begreppet inkludering innebär en full delaktighet i den gemenskap som verksamheten utgör. Detta kan ske när verksamheten anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Kungsbacka kommun har en gemensam Barn- och elevhälsoplan som är beslutad av nämnden för förskola och grundskola i april 2013 (www.kungsbacka.se ).

Kommunens policy är kopplad till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Salamanca deklarationen (1994) som lyfter alla elevers rätt till stöd och hjälp och rätt till undervisning inom ordinarie klassorganisation. Den röda tråden i policyn, som överensstämmer mycket väl med de nya riktlinjerna från Skolverket, är att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande, utgå från ett salutogent synsätt och ett inkluderande förhållningssätt samt att varje skola ska ta ett allt större ansvar för att följa dessa riktlinjer. Det är varje enskild rektor som tillsammans med personalen ska fördela resurser, gruppera elever och anpassa organisationen för att på bästa sätt skapa de bästa förutsättningarna för varje enskild elev. Detta ska vara ett gemensamt uppdrag för hela skolan.

“Man är inte stark om man är ensam på en skola att tänka på och göra på ett visst sätt. Det är först när man får till en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt som man orkar och kan få till en positiv förändring” (Aspeflo, 2015).

Vi har även lagt vikt vid att lyfta sättet man förhåller sig på till sina elever och de situationer som uppstår då det speglar det pedagogiska perspektiv man har. Det kategoriska perspektivet, där svårigheter knyts till individen och en eventuell diagnos, skapar en syn där man letar orsaker till problemen hos eleven och inte i lärmiljön. För att kunna arbeta inkluderande behöver man ha ett relationellt perspektiv där man ser möjligheter att anpassa skolmiljön för att undanröja eventuella hinder och svårigheter som skapar problem i samspel och inlärning. Det blir då allas gemensamma uppdrag att skapa en lärmiljö som anpassar sig efter elevernas olika förutsättningar (Nilholm, 2007).

Förutom att fördjupa förståelsen för ett inkluderande förhållningssätt och att lyfta det relationella perspektivets betydelse har vi talat om vikten av att skapa goda relationer. För en pedagog är det viktigt att kunna känna av vad som är viktigt för stunden, vara lyhörda för det eleverna förmedlar i ord och kroppsspråk och kunna utveckla goda relationer till både elever och vuxna. I takt med att skolans status har minskat har relationernas roll ökat, förtroendet som skapas i dessa får stor betydelse för verksamhetens trovärdighet. De goda relationerna skapas genom engagemang, förmågan till empati och förståelse. Dåliga relationer mellan elev och lärare som saknar ömsesidighet, respekt och förståelse ses som en stor orsak till att elever går ur skolan med ofullständiga betyg (Skolverket 2011), ett faktum som gör det extra angeläget att fokusera på relationerna.

“En god relation skapar en trygg lärmiljö. I en trygg lärmiljö vågar man ställa frågor och be varandra om hjälp- och då sker mer lärande” (Aspeflo, 2015).

Vi har haft förmånen att få en miniföreläsning av en psykologikandidat i ämnet lågaffektivt bemötande utifrån Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan. Vi följde upp föreläsningen med dialogsamtal i smågrupper vid ett par tillfällen. I dessa grupper fanns alla yrkesgrupper på skolan representerade. Att lyfta värdet av allas kompetenser och olika erfarenheter är ett viktigt mål i inkluderingsarbetet på Iseråsskolan. För att kunna skapa en helhetsbild av hela vår verksamhet behöver allas kunnande tas till vara.

Efter att ha skapat en gemensam förståelsegrund för arbetet med inkluderande förhållningssätt arbetar vi nu vidare med handledning av enskilda arbetslag. Att omsätta teori till god praktik kräver mycket träning och reflektion. I de kollegiala samtalen skapas goda möjligheter i att träna sig att lyfta blicken, se på sin egen roll och dess påverkan på verksamheten samt skapa ett gemensamt helhetstänk i arbetslaget. Att få vara samtalsledare är oerhört spännande, utvecklande och utmanande. Vi ser fram emot vårens samtalsträffar och det fortsatta utvecklingsarbetet på Iseråsskolan. Under våren kommer vi utmana våra kollegors relations- och inkluderingstankar, genom bla dialog och läggspel men också med IKT. Spännande!

Linda Heed och Johanna Karlsson, förstelärare Iseråsskolan

Referenser:
Aspeflo, U.(2015). För alla i skolan, en bok om inkluderande och utveckliande undervisning. Aspeflo och Klamas AB förlag.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nämnden för Förskola & Grundskola. (2013). Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun. www.kungsbacka.se

Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes kundservice.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca+10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.

 

 

Programmering med Blue-Bot

Här kommer en film från Smaragden på Älvsåkersskolan om hur de programmerar med Blue-Bot

Vill ni veta mer kontakta gärna NT-utvecklare Ann-Charlotte Siira, eller oss på kungsbackadelar@gmail.com

Nätverksträff i Kungsbacka

 

Inbjudan Tekniknätverksträff VT 2016

 

Onsdag den 23 mars träffas vi i Hålabäcksskolans aula/filmsalen
kl.15:00-16:30 för en inspirationsträff runt Teknikämnet.

Träffen kommer koncentreras kring ett teknikmål ur Lpfö98/10:

 

”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap”

 

Det blir både teoretiskt och praktiskt i form av en workshop kring bygg och konstruktion.

 

Anmälan görs genom mail till anne-charlotte.siira@kungsbacka.se

Ange ert namn samt vilken förskola ni är verksam på.

Har ni några funderingar eller frågor så maila mig gärna.

 

Varmt välkomna till en rolig eftermiddag!

Lotta Siira

Relationsskapande uppfinningar – ett projekt med ettåringar

Reportage från nästa projekt inom förskolelyftet Naturvetenskap och Teknik, högskolan i Halmstad.

Relationsskapande uppfinningar, ett projekt med 1-åringar.

Sara Tordebring

Presentationen kan pausas om läshastigheten blir för snabb.

Gå med i Hour of Code du också!

Den 7-13:e december anordnas Hour of Code, ett event för att öka intresset för programmering inom skolan. Det anordnas över hela världen men är det inte lite tunt i Kungsbacka än så länge?

Det som är så HourOfCodebra med Hour of Code är att det inte krävs några förkunskaper alls, varken från elevers eller lärares sida. Allt finns färdigt på Hour of Code! Nytt för i år är roliga teman med Minecraft och Star Wars. Lär dig programera BB-8, den nya Star Wars-roboten, till exempel. Evenemanget riktar sig till alla barn från fyra år och vidare upp till alla åldrar. Det kan inte rekommenderas starkt nog. Dessutom funkar det lika bra på iPad som dator.

Vi har i år en liten tävling i Kungsbacka kring Hour of Code. Dokumentera och publicera ert arbete via Instagram eller Twitter och tagga med #HoCKBA. Den bästa bilden vinner ett fint pris!

Så här kan man arbeta med Bockarna Bruse

” –Fröken fröken, vet du vad jag såg i vattenpölen när jag gick ur bilen? -Nej, vad såg du då svarar jag.
-Mellan bocken Bruse.
– Hur såg du att det var mellan bocken då?
– Men fröken den hade ju mellan horn….. ( Elliot 5år)”

Detta år har Dannebacka förskola som mål att öka barns inflytande i vår verksamhet samt arbeta med språkutveckling. Vi pedagoger har diskuterat vad barn inflytande betyder för oss och hur vi vill att det ska visa sig i verksamheten. Hur kan vi skapa en miljö där barnen känner att de är delaktiga och har inflytande i sin vardag? Tankar inför temat men även hela vår verksamhet är att vara öppna och lyhörda inför vad barnen säger/ inte säger med ord och utifrån detta forma en miljö för lärande. Bemötande är viktigt för oss och inte säga nej på ren rutin, istället säga ja eller komma fram till en kompromiss. Inga bestämda tidpunkter eller dagar utan temat ska upplevs som en naturlig del av vardagen.

IMG_0565

Vi valde därför tema Litteratur och startade med en för barnen välkänd saga, nämligen Bockarna Bruse. Fokus första tiden var att observera vad barnen visade intresse för när vi upprepade gånger läste, lekte, såg på film och sjöng om bockarna. Något som vi märkte fångade barnen var deras intresse för att dramatisera sagan ofta med sången till. Allt på förskolan användes som broar, bord,soffa bänkar mm. Sagan lämnade spår överallt, när de byggde med lego, plus plus, samtal vid matbordet,ritade mm. Barnen målade bockar som vi använde till dockteater, tillsammans skapade vi troll av sten och bockar av lera, med dessa utformades en miljö där mötesplatser för dialog skapades. Vi använde ipaden för att se hur en bro kan konstrueras och därefter byggde vi en egen. En onsdag när vi var i skogen hittade barnen en ravin, de satte genast i gång och bygga en bro över den och så var leken i full gång.

IMG_0460

I våras deltog vi på Bikupan i projektet ” Filma mera i förskolan” detta har medfört att det finns ett stort intresse att göra film bland barnen. Detta spinner vi just nu vidare på och filmar med green screen. Barnen målade först en egen vägg med grön färg och utforskade appen tillsammans med oss pedagoger. Resultatet blev inte så bra som vi hoppades på, så, därför bestämde vi oss för att köpa in en riktig green screen duk. Vi filmar sagan för fullt och vi lär oss mycket tillsammans med barnen. Vi använder också oss av foton som sätts ihop till film. Barnen får omsätta sina idéer till handling, ta initiativ, ansvar samt utvecklar sin nyfikenhet och kreativitet. Bäst av allt är att vi har roligt ihop.

IMG_0540

Vill ni veta mera är ni välkomna att kontakta Dannebacka förskola, avdelningen Bikupan

Kulturupplevelse för förskolebarn

I veckan träffade barn från förskolor i Vallda, Särö, centrala Kungsbacka och Gällinge Sjörövar Mange och Katta Pirat.

Det var en föreställning med både sång och rörelse. Föreställningen var mycket uppskattad med engagerade barn och vuxna.

Arrangemanget samordnades och framfördes på två ställen i kommunen, dels i Särö idrottshall och dels i Sommarlusthuset.

Föreställningen har anordnats centralt genom Enhet Utveckling inom Förskola & Grundskola och förskolorna gavs möjlighet att boka biljetter.

Kulturupplevelser erbjuds till samtliga förskolor i kommunen genom förskolornas kulturombud.

Liknande arrangemang kan ses som en del i Kungsbacka kommuns strävan att ”erbjuda möten med kulturella uttryck i syfte att främja barnens/elevernas allsidiga personliga utveckling till, kreativa, kompetenta, initiativrika och ansvarskännande individer och medborgare”.

Ann-Helen Davidsson
Utvecklingsledare Kultur

SETT 2015 – se filmen om vårt besök!

Linda och Sofia från Prästgårdsängens förskola har använt appen Adobe Voice för att förmedla sina intryck.
Mycket nöje 🙂