Rss

Archives for : Gullregnsskolan

Matematikprojektet på Gullregnsskolan del 5

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och min 4 resa.

Jakten på appar!

Hur ska man välja appar? Vad är syftet? Jag hade en ganska klar bild av vad jag ville få ut av detta. Jag ville att eleverna på ett lustfyllt sätt skulle automatisera färdigheter. Utan automatiserade färdigheter behöver hjärnan mer tid att identifiera och lösa uppgifter. Hjärnan belastas mer och försvårar då fördjupad inlärning. Som exempel vad gäller denna specifika grupp är det bland annat:

  • färdighetsträning inom olika tabeller, så som additions-, subtraktions- och multiplikationstabeller som hjälper till vid inlärning av olika algoritmer,
  • automatisering av klockan, både digitalt och analogt som hjälper till vid uträkningar av tid och tidsskillnad.

I början valde jag att satsa på säkra kort, appar jag hade personlig erfarenhet av. King of Math var den första appen vi köpte in. Den är bra eftersom den finns i flera varianter och nivåer. Den har tilltalande grafik och är progressiv. Den finns även i en gratisversion där vi kunde pröva innan vi köpte appen.

Sedan testade vi gratisappar tillsammans, jag och eleverna. Här kommer ett urval av appar.

Penguin Math – där en liten pingvin hoppar på isblock. Den gick hem hos många av eleverna. Den tränar huvudräkning i de fyra olika räknesätten. Det som tilltalar mig är att du kan ställa in svårighetsgraden och talomfånget så att det blir individanpassat.

Math Museum – Du öppnar dörrar med hjälp av sifferkombinationen och uppgifter. Eleverna gillar det, det är spännande och klurigt. Plus är att det är öppna utsagor, minus är att uppgifterna inte är så svåra.

Factor Samurai – Här ska man dela delbara tal med hjälp av ett samurajsvärd men akta sig för primtal. Detta spel blev lite av en vattendelare då några tyckte att det var för svårt medan andra absolut älskade det. Jag tycker att det är lite enformigt men ett kul sätt att närma sig primtal och division.

Räkneapan finns som gratisversion med bara addition. Denna blev så populär att det slutade med att vi köpte in hela spelet till hela klassen. En liten apa åker i en raket och det gäller att svara på, från början, mycket enkla uppgifter så som 3+2 för att apan inte ska krocka. Uppgifterna blir svårare och svårare. Hela spelet innehåller de fyra räknesätten. Du tjänar poäng som du kan byta mot ny utrustning till apan.

Alla eleverna fick också en calculator- och en whiteboardapp samt Imovie som arbetsredskap.

Vi valde också att satsa på några köpeappar till några av eleverna. Mattebageriet 2 har används med stor framgång av elever som har vissa matematiksvårigheter. Här tränas additions- och subtraktionsalgoritmen. Här finns visuell hjälp i form av kakor om det skulle vara för svårt att göra räkneoperationen i huvudet.

Nu när vi har samlat på oss ett visst antal appar kan eleverna med framgång träna färdigheter på det sätt som passar dem. Detta har medfört att eleverna är delaktiga, har mer inflytande och är mer aktiva.

Som avslutning skickar jag vidare denna utmaning till pedagoger i Kungsbacka. Våga pröva något nytt! Vad är det värsta som kan hända! Det blir inte som du tänkt dig! Ingen fara! Jag garanterar att du och eleverna lärt er något på vägen!

Jag kommer aldrig att gå tillbaka till mitt gamla sätt att undervisa. Detta är något av det roligaste jag gjort!

Matematikprojektet på Gullregnsskolan, del 2.

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och klass 4 resa.

Nu när vi hade tagit bort läroboken behövde jag strukturera upp undervisningen.

Hur utnyttjar jag tiden? Hur håller vi fokus? Hur blir eleverna motiverade och aktiva? Tillbaka till skolbänken. Vad säger forskningen?

Mina nya bästa vänner den närmaste tiden blev LGR11, skolverket.se, John Hattie (skolforskare från Nya Zeeland) och Gregory Yates (skolforskare från Australien). Redan från början fick jag medhåll då John Hattie trycker på vikten av att läraren kan förändra och anpassa undervisningen för att optimera lärandet.

Så vad lärde jag mig då?

Vi behöver ett tryggt klimat. För att skapa detta behövdes tydliga ramar och uttalade lärobjekt och mål. För att kunna bli aktiv och motiverad måste eleverna vara väl medvetna om vad som förväntas av dem och hur målen ska nås.

Eleverna måste alltså bli mer involverade i planeringen och tydligt kunna se vart de är på väg. Planeringen måste få en större plast på lektionerna och i elevernas medvetande.

Tillsammans med eleverna började vi arbeta ut hur en planering kan se ut så att den fungerar som ett stöd i undervisningen. Eftersom eleverna är olika måste även deras planeringar vara olika. Vi enades om att börja med relativt korta och konkreta planeringar med lärobjekt och förmågor tydligt definierade.

Ett annat problem var det faktum att de flesta elever har svårt att hålla koncentrationen i 80 minuter. Variation kändes som något nödvändigt. Dels för att hålla koncentrationen uppe men också för att tillgodose fler elever med olika lärstilar.

Om alla elever ska arbeta på sin nivå fungerar självklart inte traditionella genomgångar och sedan räkna vidare i boken. Samtidigt behöver den muntliga delen av matematiken ta en större plats med tanke på förmågorna.

Så, vi behöver variation, nivåskillnad åt alla håll och ett inspirerande, motiverande arbetssätt.

Hur gör genomför vi detta?

Fortsättning följer…

 

Matematikprojektet på Gullregnsskolan, del 1.

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och klass fyras resa.

Varför förändringar?

Vad gör jag när jag märker att alla inte når målen? Det finns många förklaringsmodeller. Vår skola ligger i ett utsatt område. Vi har inte förutsättningar/material/pengar/tid. Elever saknar förmågan. Vi har alla hört det, vi har alla sagt det. Men, tänk om det är undervisningen det är fel på? Vart ska vi vända oss då?

Matematikprojektet på Gullregnsskolan växte fram ur en önskan att öka måluppfyllelse i matematik. När traditionell undervisning inte räckte till, när matematikboken blev exkluderande istället för inkluderande, när språket blev ett hinder, vad gör jag då?

Jag bestämde mig för att ändra på min praktik, min undervisning.  Första steget var att titta på alternativ till matematikboken. Jag insåg tidigt att jag skulle vilja arbeta med digitala verktyg. Jag vände mig till utvecklingsledarna i kommunen för att få hjälp.

Jag behövde en plan. Jag satte mig ner och började punkta ner min vision:

Jag ville att eleverna tydligt skulle kunna följa sitt lärande. Genom att digitalisera delar av matematiken skulle eleverna tydligare se sin utveckling och få direktrespons på sitt arbete.

Jag kan, som pedagog, följa och tilldela eleverna individuella uppgifter vilket ger mig översikt över alla elever digitalt. Då eleverna har en egen planering kan alla arbeta på sin egen nivå utan att behöva jämföra sig med andra.

Eleverna samarbetar och kan lära, reflektera och förklara för varandra.

Vid sidan av den interaktiva matematikläromedlet kan Ipaden användas vid färdighetsträning med hjälp av olika matematikappar.

Jag som pedagog får möjlighet och tid att arbeta med mindre grupper med de olika matematiska förmågorna.

Sagt och gjort, jag tog bort matematikboken och ersatte den med en till en Ipads. So far so good!

Nu hade jag verktygen, nästa steg var att ändra lektionsutformningen. Fortsättning följer…

Om eleverna inte vill växa inom skolans ramar får vi flytta ramarna!

Jag heter Kajsa Cronelid och jobbar som förstelärare på Gullregnsskolan i Kungsbacka. Jag arbetar mycket med entreprenöriellt lärande och lärmiljö, både psykisk och fysisk. Jag arbetar för närvarande bara med matematik och min dröm är att få en skola som inte sitter fast i traditionella matematikläromedel där alla elever ska gå samma väg till målet. Min vision är en skola med differentierat lärande där eleverna själva äger sin kunskapsutveckling. Världen krymper och kommer närmare, varför inte använda oss av omvärlden för att skapa kunskap tillsammans. Jag tror på autentiskt lärande där eleverna arbetar med aktuella problem/händelser i deras kontext och på så vis utvecklar sina kunskaper tillsammans med andra.  

Den digitala världen är en verklig del i våra elevers vardag. Att inte införliva den i elevers lärande vore ett stort misstag och ett svek mot eleverna. Elevernas vardag utanför skolan är ju även den deras lärmiljö och allt samarbete med hemmen gynnar elevens utveckling. 

Förmågan att samla och hantera information blir allt mer aktuellt i samband med att informationsflödet ständigt ökar. Även förmågan att kritiskt granska information blir allt mer viktig. Vi i skolan måste våga pröva nya vägar och se nya möjligheter till lärande tillsammans med eleverna. 

SETTmässan är en möjlighet att få knyta nya kontaketer och ta del av andras idéer och kunskap. Vi lär tillsammans, vi blir bättre tillsammans. Min förhoppning är att se nya möjligheter för matematikundervisningen, lära mig mer om digitala verktyg samt att knyta kontaker där lärandet kan fortsätta. Målet för mig är att differentiera matematikundervisningen ännu mera och att hjälpa både elever, pedagoger och föräldrar att ta steget och våga släppa taget om läroboken.

Jag är även unikumansvarig på skolan och känner att möjligheten att träffa andra och utveckla användandet av de digitala verktygen som vi använder i Kungsbacka kommun är ett unikt tillfälle

Mina upplevelser från SETT

Den digitala mångfalden känns väldigt spännande och jag har sett och prövat både bra och dåligt. Vad gäller den interaktiva matematiken är den ganska väl utvecklad från F-3 men ganska oprövad och under uppbyggnad när det gäller 4-6. Det positiva med detta är att vissa läromedel är gratis att pröva under begränsad tid vilket gör det möjligt för pedagoger att testa sig fram utan att ruinera arbetslaget. Jag har skapat konton för att kunna undersöka vidare vilket material som kan passa oss på Gullregn. Jag har också fått en större överblick över utbudet och känner att jag kan göra bättre val utifrån denna kunskap.

Jag upplevde också mötet mellan olika kategorier av pedagoger som givande och ser att det finns möjligheter för mer samarbete i framtiden. 

Mina elever har redan fått, tillsammans med mig, kasta sig ut i den interaktiva världen. De får också bidra med sina upplevelser om användarvänlighet, motivation, svårtighetsgrad, layout osv. Tillsammans prövar vi oss fram. Vi tittar just nu på bingel.se och på matteprotal.se. 

Jag upplevde även en av den mest entreprenöriella föreläsning jag någonsin varit på. Anders Holmgren, processledare på Lin Education,involverade publiken med hjälp av flera olika siter vilket gjorde det spännande och dessutom gav detoss nya upplevelser och vi fick med oss många idéer hem. Tillsammans med personal och elever testar vi nu nya siter så som vote.se, answegarden.ch och kahoot.it.  Han pratade även hur man kan undvika att elever hamnar i skolspelet, hur kan vi göra för att fokus ska ligga på lärandet och inte på vad som eventuellt kommer att hamna på något prov?

Unikums monter gav inte något nytt och min förhoppning att kunna utvecklas inom detta grusades.  

Överlag är jag jättenöjd med mitt besök på SETT och känner att jag har en spännande tid framför mig där jag får dela med mig och pröva olika digitala verktyg tillsammans med mina kolleger och mina elever. 

Kungsbacka 20/4 2015 

 Kajsa Cronelid  

 

En liten glimt från den här veckan i förskoleklass

Korta filmsekvenser från lek med en tangentbordsmatta på Gullregnsskolan.

Syftet är att lära ”hur bokstäverna låter”, men också att börja hitta tangenterna på datorn. Just i det här filmklippet används bara de tangenter, där fingrarna ska starta när man ska skriva med alla fingrarna.

På hur många olika sätt går det att ta sig mellan tangenterna? Samtidigt agerar klasskompisarna tangentbordsljud. En stund senare provas samma tangenter på datorn, då med förstärkning av datorns tangentbordsljud.

 

Gullregnsskolan är en av de sju skolor i Kungsbacka som i år deltar i projektet ”Vi skriver och lär oss läsa med datorn – JätteKUL”.