Rss

Archives for : kompetensutveckling

Nu startar en ny serie …

… med korta eller längre inlägg som skapar möjlighet att få kontakt med några av våra vassaste föreläsare i Kungsbacka.
Syftet med den här serien/kategorin är att ta tillvara alla fantastiska DELARE som anmälde sig och var i aktion under Kungsbacka – delar -lärande 11 maj i år. Vi låter delandet leva vidare här på Kungsbacka delar tills nästa gång en stor DELA – dag går av stapeln.

Alla som presenterar sig under parollen Kungsbacka delar lärande har lovat att de mer än gärna delar med sig av inspiration – på din arbetsplatsträff, på en studiedag eller kanske vid ett besök i din verksamhet.

All kontakt och överenskommelse sker mellan dig som är intresserad och personen i fråga. Du kommer att kunna söka våra Kungsbackaprofiler i kategorin Kungsbacka delar lärande eller via taggen med samma namn.

Den här bilden lägger vi överst i alla inlägg. 

Håll utkik – snart börjar det 🙂

 

Nätverksträffar för lärare i idrott och hälsa

Hej

Vi vill gärna berätta om våra nätverksträffar som vi arrangerar en gång i månaden för lärare som undervisar i idrott och hälsa i kommunen. Träffarna är mycket uppskattade och vi brukar starta med en fika innan vi börjar med temat för dagen. Vi ses på onsdagar, oftast mellan 15-17.

Vi har träffats regelbundet sedan 2014 och vi har också arrangerat två studiedagar. En av studiedagarna har haft temat bedömning och den andra handlade om pulsträning kopplat till inlärning, samt kostens betydelse för hälsan.

När vi träffas diskuterar vi olika pedagogiska frågor, tar del av ny forskning och framförallt delar vi med oss av våra erfarenheter till varandra. Just nu lyfts det mycket forskning i media om fysisk aktivitet kopplat till inlärning och vi följer denna diskussion med stort intresse. Vi arbetar också  vidare på hur vi kan utveckla och eventuellt implementera detta i våra verksamheter.

I december besökte vi Skidome i Göteborg, där vi tränade vår balans på längdskidor och vi fick också prova på skidskytte.

Vår senaste träff hade vi på Idrottshögskolan på Göteborgs universitet. Vi fick en rundvandring i testlaboratoriet där man har ett av nordens mest moderna labb för att genomföra tester på elitidrottsmän/kvinnor. Vi träffade även Lars Edström som arbetar som lärarutbildare och han berättade om lärarutbildningen, men även om Mastersutbildningar inom idrott & hälsa, som man kan gå om man vill vidareutbilda sig inom ämnet.

Vår nästa träff är onsdag 5 april. Hoppas vi ses!

Med vänliga hälsningar

Hanna Hilvenius, lärare i idrott och hälsa och svenska år 4-9 grund- och särskolan, Kollaskolan

& Pauline Brink, lärare idrott och hälsa, Gullregnsskolan.

Makerspace på Varlaskolan

Varlaskolans lärare och elever som arbetar med profilen teknik anordnade ett makerspace, under en onsdag eftermiddag i februari för andra pedagoger i kommunen.  

Här kommer ett reportage från en av eleverna.

Vi har jobbat med olika maskiner som är både lätta och mer komplicerade, som maskinen Motbot Block som låter eleverna skapa robotar med hjul och sensorer.

Vi började med så kallad block programmering i verktyget  Scratch i år 7,  för att få ett tänk om hur allt kommer fungera i programmering. Scratch fungerar att man helt enkelt skapar program med pusselbitar/block. Makeblock är också uppbyggt av pusselbitar/block så då var vi insatta hur det fungerade. Dessa är väldigt enkla men ger en bra början till de kommande programspråken man kan lära sig.

http://www.makeblock.com/

Vi har även startat upp programmet Unity som är ett fantastiskt programspråk, som låter bara fantasin sätta gränser. Dock så grävs det en bra dator då en i5 är att rekommendera.

Vi jobbar även med Aruduino som är ett kretskort som kan styra bl.a. både ljud och lampor. Man söka på Youtube och hitta riktigt kola projekt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Arduino

https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/teman/kom-igang-med-arduino

Med en Aruduino får vi även med oss en stor bok där vi skriver kod själva. Men man kan även snabbt hitta vad som kan ha gått fel i programmeringen och hitta lösningar i boken.

https://www.arduino.cc/

Vi visade även upp skolans 3D-printer här jobbar vi i ett program som heter Tinkercad som vi starkt rekommenderar, där du bygger med olika former och sedan är det bara att printa ut detta via ett SD-Kort.

https://www.tinkercad.com/

Sidor som är bra för elever att börja på.

http://www.koda.nu/

https://scratch.mit.edu/

https://code.org/

https://hourofcode.com/nz/sv

https://studio.code.org/flappy/1

Av Oscar 8T1 Varlaskolan

Vill ni veta mer kontakta:

Erik Hamresand

erik.hamresand@kungsbacka.se

Studiedag med  programmering på Hedeskolan.

Fredagen den 25 november 2016 fick jag och en kollega möjlighet till att vara med på en Workshop i programmering. Workshopen inspirerade mig och detta  blev starten  på en nyfikenhet att lära mig mer om programmering.

Förutom att lära känna scratch Jr och träna på att programmera en Bee-Bot så fick jag ta del av Kungsbacka Delars Makerlådor. Nu var min uppgift att dela med mig av vad jag lärt mig till mina kolleger på skolan. Studiedagen Onsdagen den 1 februari fick jag tillfälle att ha en workshop med mina lärarkolleger.

Det första jag gjorde var att beställa boken scratch Jr, därefter kontaktade jag Kungsbacka Delar. Jag fick låna makerlådorna Bee-Bot och MakeyMakey.

Innan studiedagen prövade jag att arbeta med Bee-Bot och scratch Jr med mina egna elever i år 1. Eleverna var mycket aktiva och jag fick många reflektioner när jag såg deras nyfikenhet, samarbete och förmågor att tänka logiskt. Studiedagen startade jag med att visa en Keynote presentation där jag presenterade Kungsbackas vision, koppling till LGR 11, forskning och hur man kan inspirera elever genom digitalt tänkande.

Efter fikat var det dags att pröva Makerlådorna och  scratch Jr. Som ett komplement visade jag också hur man kan arbeta med appen Quiver, en app,  där en bild blir till en tredimensionell  rörlig bild. 

Under workshopen fick vi många pedagogiska samtal kring hur, vad och när vi skulle arbeta med programmering. Vi bestämde oss också för att kontakta Kungsbacka Delar och pröva andra Makerlådor.

 Av Birgitta Hallberg F-3 Hedeskolan.

 

 

Kungsbacka Söders matematikprojekt

En klassisk lektion men väldigt effektfull. Man vet heller aldrig vad den för med sig.

Idag plockades en gammal klassiker fram i en årskurs 6. Det var skala som skulle behandlas och de begrepp och innehåll vi ville att de skulle få med sig var:

  • Kongruens
  • Likformighet
  • Mäta
  • Uppskatta
  • Enhetsomvandling
  • Problemlösning
  • Tabell
  • Använda en skala

 

Det vi strävar efter är att eleverna får till ett samtal mellan varandra istället för att hela tiden vända sig till läraren för att få bekräftelse på rätt svar. Placeringen i klassrummet blev denna dag en cirkel så alla kunde se och höra varandra. Efter en kortare genomgång på kongruenta och likformiga figurer frågar vi: Är alla kongruenta föremål också är likformiga? Är alla likformiga figurer också kongruenta?

Vi lägger ut några leksaksbilar mitt på bordet och frågar: Hur långa är bilarna i verkligheten? Eleverna diskuterar en stund med varandra, någon tycker vi ska titta på Google för att få reda på hur långa de är i verkligheten, då kan man ju också räkna ut skalan (detta har vi gjort en annan lektion). Någon upptäcker att det står något under bilarna 1/43, betyder det skala 1:43 frågar någon. Eleverna enas att så är nog fallet och delas in i grupper om tre. Eleverna sätter igång att mäta och göra sina beräkningar men först får de diskutera en kvalificerad gissning per grupp hur långa bilarna egentligen är. Här var det roligt att höra deras gissningar men också motiveringarna till desamma. ”Kan den vara 4 meter lång?, det är ju hela rummet! Grupperna fyller sedan i en gemensam tabell på whiteboarden där deras bilmått på de olika bilarna fylls i. Vi lyfter sedan vilken enhet som är att föredra i redovisning.

Nu är gruppen redo för nästa objekt, barbiedockorna. Hur lång är barbiedockan i verkligheten? Eleverna börjar nu titta på dockan för att hitta någon skala men finner ingen. De diskuterar vidare hur de nu ska göra. -Nu passar det med att titta på google för att jämföra med en vanlig kvinna. -Men vi behöver inte det vi har ju såna i klassrummet redan!

Hur ska ni använda er av oss menar ni? – Vi kan ju mäta hur långa ni är och hur lång dockan är, så får vi skalan. Så gör de och får fram 170 cm på människan och 30 cm på dockan. Vad gör vi nu då? – Vi måste få reda på hur många dockor det får plats i hennes längd. Det blev en division av det och en annan grupp använde dockan för att räkna hur många det fick plats på oss. Nu hade alla en skala att gå efter, skala 1:6. Nu fick grupperna i uppgift att i tabellen fylla i hur långa fötterna på en vuxen docka är, armlängden och midjemåttet.

–Såna fötter kan väl ingen ha. -Vi måste ha räknat fel!     

Slutligen för vi en diskussion om måtten på en vuxen barbiedocka, visar hur dockan skulle sett ut om den vore en vuxen och det kommer även en etisk diskussion kring barbiedockans existens i barns lek. Till sist slår vi fast att våra leksaksbilar är likformiga med riktiga bilar men barbiedockan inte är likformiga med kvinnor. Någon drar också slutsatsen -Men alla leksaksbilar är inte likformiga för de är påhittade.

Denna lektion är alltid lika intressant att genomföra, den är uppskattad av elever och alla fem matematiska förmågor övas. Dessutom kommer andra diskussioner fram såsom etik och kroppens anatomi. Verkligen att rekommendera för den som har lust.

Vi vill synliggöra lärandet, återkoppla, använda kamraterna som lärrsurser samt arbeta med den metakognitiva förmågan att då hela tiden med de matematiska förmågorna i fokus.

Mer om projektet

 I Kungsbacka Söders matematikprojekt ingår fyra högstadieskolor, Åsaskolan, Smedingeskolan, Åsa Gårdsskolan och Frillesåsskolan. Cirka 25 matematiklärare omfattas. samt en åldersgrupp på varje skola som man arbetar intensivt med. Projektet startade i augusti 2016 och pågår hela 2017. 

Åsa Öhrnell har arbetat som som förstelärare i matematik i Mölndals kommun. Där använde hon sig mycket av kollaborativt lärande och har föreläst om ämnet.

Marie Nemhed Gustafsson  har varit förstelärare i bedömning för lärande i Varbergs kommun och handledare i Skolverkets  matematiksatsning ”matematiklyftet”. Hon har också varit projektledare i andra matematikprojekt som finansierats av Skolverket. 

Marie Nehmed Gustafsson
marie.nemhed-gustafsson@kungsbacka.se
Åsa Öhrnell
asa.ohrnell@kungsbacka.se

Läs mer på:

http://sodersmatematikpedagoger.se

From great to excellent – lokalt och regionalt utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse

From great to excellent, FGTE, är benämningen på Kungsbackas process och utvecklingsarbete som ska bidra till att vi når såväl läroplanens mål som kommunfullmäktiges mål om en skola i världsklass. En skola i världsklass innebär ska inte ses som att vi ska bli bäst i världen; vårt fokus är på en likvärdig skola och att minska gapet mellan barnen/elevernas kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera!

FGTE är ett samlingsnamn för olika insatser som vi i Kungsbacka gör för att öka elevernas måluppfyllelse. Arbetet inom FGTE sker lokalt här i Kungsbacka i våra utbildningsförvaltningar Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning. Men vi har också ett regionalt samarbete i Halland som du kan läsa om här:

Regional nivå.

Arbetet kring From great to excellent har vi nu samlat under en egen flik här på Kungsback Delar.

Innovationsfond

En insats inom FGTE är att vi nu lanserar en innovationsfond.Med innovationsfonden vill vi stimulera all personal till nytänkande för att minska gapet mellan barnens kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera. Alla medarbetare inom förvaltningen för Förskola & Grundskola kan, tillsammans med exempelvis sitt arbetslag ansöka om bidrag för att utveckla undervisningen. Läs mer under fliken From great to excellent. Vi ser fram emot många spännande idéer.

 

 

 

 

 

 

 

 

Studiedag på Iseråsskolan – introduktion i programmering

Scratch Jr

Vi startade terminen med en gemensam utbildningsdag för all personal. Det skulle bli en introduktion i programmering.

Om jag säger programmering –  vad tänker du på? Så startade vi dagen på Iseråsskolan.

Efter det berättade varför vi ska lära eleverna om programmering och vad det innebär. Vi visade på den nya nationella IKT stategi som vi vet kommer snart och där programmering inte kommer bli något eget ämne, men kommer ingå i framför allt matematiken och tekniken. Men även att man lätt kan koppla programmering till andra ämnen i skolan som exempelvis svenska.

Efter detta fick rektorerna göra Legoutmaning, sitta rygg mot rygg, med lika många likadana legobitar och de skulle sedan bygga en likadan figur. Kommunikation är viktigt och något vi arbetar med på skolan, så vi kunde koppla ihop det med kommunikation – hur lätt är det att prata så andra förstår?

IMG_0769

Sedan blev det marchmallowsutmaningen för all personal. Vet ni inte vad det går ut på se gärna denna film

Här ser ni en bild från dagen

Under två timmar fick sedan personalen prova på olika saker gällande programmering:

Vi gjorde ett stations system är alla fick vara med om alla stationer, ca 40 min på varje station. De första övningarna med Lego, programmera en kompis och sortera var under en station

    • Legoprogrammering
    • Programmera en kompis, händelsekort finns att hämta här under
    • Händelsekort, sorteringsringar och frukt och grönsaker.

      Download (PDF, 111KB)

    • Download (PDF, 1012KB)

    • Download (PDF, 4.02MB)

    • Följande Appar presenterades
    •  A.L.E.X.   ALEX
    • Lightboot, Lightbot
    • ScratchJR Scratch Jr Här är en liten film som en pedagog gjorde:

 

  • Vi besökte sidan http://bebras.se som egentligen är en tävling man kan göra men det finns roliga övningar att göra.

Vill ni veta mer om denna dag hör gärna av er till IKT pedagog Mia Moberg
mia.moberg@kungsbacka.se

Nu händer det…

… i Kungsbacka!

Fler och fler av pedagogerna i våra verksamheter börjar pröva hur det är att arbeta med barnen omkring kod och programmering, att använda IT som material och gå ett litet steg från konsument mot producent.

Många har köpt in något eget, det övas och prövas med konstruktionsmaterial, legorobotar, programmeringsappar, små och större robotar, microdatorer, 3D printers, dansprogrammering … Några har hållit på ganska länge vid det här laget, för andra är det en tid där man funderar skarpt på hur i hela världen ska vi ta oss an den här utmaningen då?

Kommande förändringar i våra styrdokument innebär bland annat att uppdraget att bidra till att alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens poängteras.
Skolverkets förslag på Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola  är på väg mot genomförande, vi har fortsatt en utmanande och spännande tid framför oss.
I förra veckan träffades ett tjugotal entusiastiska grundskolepedagoger från olika delar i kommunen för att under ledning av processledare från Atea laborera med material som Strawbees och LittleBits. Vid denna träff visades också några av de lådor för utlån som snart introduceras för Kungsbacka förskolor och grundskolor.

makerworkshop

Förskolan hade en motsvarande workshop för en tid sedan, vi har också varit med om en mycket spännande eftermiddag tillsammans med förskolepedagoger från Mölndal. Läs mer om denna på här.


Kungsbacka delar har just fått ett fint reportage från Sandra Hansson på förskolan Villa Emilia. Du som vill berätta om vad som händer i just din verksamhet är mer än välkommen med några bilder och ord.
På återhörande,

Åsa Blide Larsson – Utvecklingsledare förskola och grundskola.


 Hur vi låtit barnen prova på programmering på Villa Emilia!

Under året och det kommande året jobbar förskolorna i Hålabäck mot fokus på Naturvetenskap och Teknik. Som en del i detta har vi på Grandi Menti på Villa Emilia valt att låta barnen testa programmering. Detta som i en del av att barnen ska bli producenter i mötet med de digitala verktygen, förstå och urskilja digital teknik i vardagen och hur den fungerar.

Vi har valt att använda oss av programvaror och robotar som tex Makey Makey, Lightboot och Blueboot.
Vårt första möte med detta blev genom appen Lightboot för ca 2 år sedan. Vi tycker appen är bra för att den tillåter flera barn att samarbeta, den låter barnen testa/göra om/testa igen och den är tydlig och konkret. I samband med detta har vi även “lekt” appen analogt med hjälp av byggmaterial, kartor och liknande symboler. Några barn hade sitt första möte med appen just analogt medans några utforska de den digitalt först. Barnen var nu i full gång med att producera sina egna robotar eller programmera varandra om man vill kalla det så.

villaemilia2

Efter en tid fick vi möjlighet att låna en Beeboot. En pedagog och några barn 4-år gamla möte beeboten en eftermiddag, på golvet, hands on. Pedagogen lät barnen vara dem som utforskade redskapet men hade en kunskap och tanke om ord att använda t.ex:
Framåt/bakåt
Höger/vänster
Programmera
Boot
Radera
Kommando

Det var viktigt för oss att barnen mötte Beebooten med stöd av en vuxen, att pedagogen fanns till hands, satte ord på och återkopplade till barnens tidigare erfarenheter. Vi tror att verktyget Beeboot hade blivit ytterligare en “leksak” i raden av andra om inte vi varit med för att stötta, belysa och befästa funktionerna i barnens närmiljö. Efter några möten med Beebooten kunde vi bredda perspektivet och knyta an till andra former av programmering och robotar som finns i barnens närmiljö och tidigare erfarenhet, t.ex så har många av barnen en robotgräsklippare hemma och många har egna radiobilar som de styr med kontroll.villaemilia1

Det har funnits visa hinder i att få alla pedagoger förtrogna i arbetet med programmering, något vi än i dag inte lyckats med helt. Visa vågar inte använda, vissa är mindre intresserade. Men alla har varit nyfikna på resultatet och min upplevelse är att alla förstår att barnen möter programmering i sin vardag och att barnen därför måste förstå tanken bakom. Just för att kunna bli mer producenter än konsumenter.

Efter en tid stötte vi på roboten Blueboot, denna tyckte vi pedagoger verkade passa vår verksamhet bättre än Beeboot. Dels för att det var just en robot och inte hade design som ett småkryp. Utformningen av Beeboot som ett småkryp skapade dilemmat att barnen besjälade föremålet, såg “den” som en redan färdig produkt.
En Blueboot som var transparent, man kan se innehållet och dessutom styra den via bluetooth på padda signalerade till barnen att det var dom som skapade kommandon och styrde redskapet.

Barnen skapar nu egna kartor de vill styra Bluebooten på, de skapar vägar, hinder och miljöer som fungerar och ibland inte fungerar för redskapet. Barnen utforskar kring form, läge, riktning och rum. Barnen möter symboler som sen i sin tur lockar till skriftspråk.

 

Fördelar vi ser med att låta barnen få ett första möte med programmering via Blueboot:

  • Barnen blir producenter istället för konsumenter
  • Det inkluderar, det finns många roller för barnen, många kan delta oavsett ålder.
  • Ljud, ljus och symboler konkretiserar, något förskolan idag är väldigt duktiga på så ytterligare ett material som möjliggör detta uppskattas.
  • Det uppmärksammar barnen på att någon styr all vår teknik, bakom all teknik finns en människa; vilket också medför att barnen vågar kritisera appar och digital teknik på vår förskola. De kan se med ett kritiskt öga.
  • Barnen får utforska hur enkel teknik fungerar.
  • Barnen tillägnar sig nya begrepp, innebörd i begrepp och kan förstå sin omvärld på nya sätt.

Alla detta har möjliggjorts av att vi kunnat låna centralt inköpt material, för att sen själva köpa in det som vi tycker passar vår verksamhet.

Text:
Sandra Hansson, Villa Emilia Förskola / IKT Stöd Hålabäck
sandra.hansson@kunsgabacka.se
twitter: @sandramariehan1
villaemilia3

Matematikprojektet på Gullregnsskolan, del 2.

Jag heter Kajsa Cronelid och har startat ett matematikprojekt på Gullregnskolan. Här är min och klass 4 resa.

Nu när vi hade tagit bort läroboken behövde jag strukturera upp undervisningen.

Hur utnyttjar jag tiden? Hur håller vi fokus? Hur blir eleverna motiverade och aktiva? Tillbaka till skolbänken. Vad säger forskningen?

Mina nya bästa vänner den närmaste tiden blev LGR11, skolverket.se, John Hattie (skolforskare från Nya Zeeland) och Gregory Yates (skolforskare från Australien). Redan från början fick jag medhåll då John Hattie trycker på vikten av att läraren kan förändra och anpassa undervisningen för att optimera lärandet.

Så vad lärde jag mig då?

Vi behöver ett tryggt klimat. För att skapa detta behövdes tydliga ramar och uttalade lärobjekt och mål. För att kunna bli aktiv och motiverad måste eleverna vara väl medvetna om vad som förväntas av dem och hur målen ska nås.

Eleverna måste alltså bli mer involverade i planeringen och tydligt kunna se vart de är på väg. Planeringen måste få en större plast på lektionerna och i elevernas medvetande.

Tillsammans med eleverna började vi arbeta ut hur en planering kan se ut så att den fungerar som ett stöd i undervisningen. Eftersom eleverna är olika måste även deras planeringar vara olika. Vi enades om att börja med relativt korta och konkreta planeringar med lärobjekt och förmågor tydligt definierade.

Ett annat problem var det faktum att de flesta elever har svårt att hålla koncentrationen i 80 minuter. Variation kändes som något nödvändigt. Dels för att hålla koncentrationen uppe men också för att tillgodose fler elever med olika lärstilar.

Om alla elever ska arbeta på sin nivå fungerar självklart inte traditionella genomgångar och sedan räkna vidare i boken. Samtidigt behöver den muntliga delen av matematiken ta en större plats med tanke på förmågorna.

Så, vi behöver variation, nivåskillnad åt alla håll och ett inspirerande, motiverande arbetssätt.

Hur gör genomför vi detta?

Fortsättning följer…

 

I söder syns matematikpedagoger…

 

Pedagogisk enhet söder har satsat på ett större matematikprojekt riktat mot elever i årskurs 6-9.

Som ett av våra inlägg i matematiktråden berättar här pedagogerna Marie Nemhed Gustafsson och Åsa Öhrnell om projektet och en del av arbetet som pågår. Längst ner i inlägget (samt så småningom även länkat från Kungsbacka delar) finns adressen till Kungsbacka söders matematikprojekts egen blogg med mycket matnyttigt för både elever, pedagoger och vårdnadshavare.

Läs och bli inspirerad!

______________________________________________________________________

Kungsbacka Söders matematikprojekt

Målet med projektet:

Med detta projekt vill vi utveckla matematikundervisningen för elever i årskurs 6-9. Nå högre måluppfyllelse och möjlighet till goda baskunskaper. Vi vill även att eleverna ska uppfatta matematikämnet som ett lustfyllt ämne som bidrar till en vilja att eleverna tar ett allt större ansvar för sin egen kunskapsutveckling. En annan viktig del av projektet är att inspirera pedagogerna vi möter till att reflektera mer över sin egen undervisning, arbeta systematiskt med den formativa praktiken samt våga släppa matematikboken och i stället se den som ett verktyg bland alla andra. Att arbeta med alla matematiska förmågor i fokus och tänka på vikten av hur man ställer frågor till eleverna för att föra deras resonemang framåt. Detta projekt varar i 1,5 år men vi hoppas att det ska sprida ringar på vattnet och fortsätta i andra delar av kommunen.

Vilka är vi:

Åsa Öhrnell som har bakgrund som förstelärare i matematik i Mölndals Kommun där hon använde sig mycket av kollaborativt lärande som hon också har föreläst om.

Marie Nemhed Gustafsson som har bakgrund som förstelärare i bedömning för lärande i Varbergs Kommun samt som handledare i skolverkets stora matematiksatsning ”matematiklyftet”. Marie har också erfarenhet av två andra matematikprojekt som finansierats av skolverket varav hon var projektledare i det andra projektet.

Projektet stöttas och finansieras av Kungsbacka Söder, år 6-9. Kungsbacka Söder består av fyra högstadieskolor, Åsaskolan med rektor Ulrika Jansson, Smedingeskolan med rektor Catarina Molin, Åsa Gårdsskolan med rektor Carina Larsson samt Frillesåsskolan med rektor Johan Rasmusson. Dessa fyra rektorer ger Marie och Åsa de förutsättningar som krävs när det gäller att organisera verksamheten så att tid finns att möta lärarna och de elever som ingår i projektet för att nå den framgång vi alla önskar med projektet.

I projektet ingår cirka 25 matematiklärare samt en åldersgrupp på varje skola som vi arbetar intensivt med.

Bakom oss har vi även stöd av Nationellt centrum för matematikutbildning, Johan Häggström samt Kungsbacka Kommuns utvecklingsenhet inom matematik, Marie Utterberg.

 

Upplägget:

Vi arbetar med en åldersgrupp på varje skola och då tillsammans med befintliga pedagoger. Vi är med dessa elever på alla deras matematiklektioner under en sammanhängande period på sex veckor. Vi möter matematikpedagogerna en gång i veckan under dessa veckor för att arbeta med deras inre arbete kollegialt och individuellt. Vi fortsätter att träffa dessa pedagoger även när vi befinner oss på nästa skola, under cirka en gång i månaden för att stötta upp och följa deras resa samt ge dem ny input som inspirerar till att arbeta mer formativt och mer proaktivt. Vid dessa tillfällen planerar, genomför och utvärderar de lektioner med oss som handledare, allt för att bidra till en medveten kompetens. När vi lämnar skolan fortsätter pedagogerna att arbeta med eleverna enligt den struktur som är tänkt. Vi kommer att vara på varje skola sammanlagt intensivt under 13 veckor.

 

 

Hur undervisar vi:

Vi väljer tillsammans med befintliga pedagoger vilket matematikområde vi ska fokusera på när vi är där för att sedan välja ett annat område nästa gång vi kommer dit. Vi kartlägger vad eleverna kan inom detta område och skapar lärandeobjekt därefter. Vi tittar då på kritiska aspekter och utformar lektioner med dessa som grund. Varje lektion startar med en entryticket och avslutas med en exitticket för att hela tiden synliggöra vad eleverna kan och då veta hur vi lärare ska gå vidare inför nästa möte med eleven/eleverna. Eleverna har tre lektioner i veckan och dessa ska innehålla en problemlösningslektion, en lektion där eleven får färdighetsträna utefter sin egen individuella plan som gjorts tillsammans med läraren samt en lektion där fokus ligger på kommunikation och resonemang med eleven som lärresurs under formativa genomgångar som i sin tur bygger på begrepp och metoder.

Hur mäter vi detta:

Vi använder oss av datainsamlingsmetoder som intervjuer, enkäter, självskattning, tester med mera. I början av projektet för vi en studie som vi sedan jämför med samma studie efter projektet. Vi utvärderar projektet systematiskt genom en kvalitativ aktionsforskning som mynnar ut i en forskningsrapport. Vi granskar nationella prov och jämför dessa med andra klasser i samma åldersgrupp i Kungsbacka samt med övriga Sverige. Viktigt är att mäta utvecklingen av lärandet på individnivå hos den enskilda eleven men också hos pedagogen.

Till sist …

På kort sikt ser vi att projektet kommer att resultera i högre resultat på individnivå. På lång sikt är målsättningen en öka måluppfyllelsen inom matematikämnet inom Pe söder och att få fram ett resultat som kommer fler högstadieskolor i kommunen tillgodo.

/ Åsa och Marie samt Kungsbacka Söder 6-9

soders-matematikpedagoger-1

 

Vi har en egen blogg där vi lägger in nytt kontinuerligt.

Vi är Söders matematikpedagoger Marie Gustafsson och Åsa Öhrnell. Tanken med denna blogg är att synliggöra lärandet för både pedagoger, elever, föräldrar och övrig omvärld. Den ska vara ett levande ansikte utåt för de fem nyckelstrategierna i undervisningen, det vill säga att, tydliggöra målen, synliggöra lärandet, återkoppla, använda kamraterna som lärresurser samt arbeta med den metakognitiva förmågan och då hela tiden med de matematiska förmågorna i fokus. Syftet är också att vara en inspiration för andra.

Här lägger vi ut planeringar av lektioner inom alla matematikområden, tips, filmer, länkar, goda exempel på undervisningssituationer och annat som kan inspirera dig att vilja följa just denna sida.

Efter ni har läst detta titta gärna in på fliken ”Kungsbacka Söders matematikprojekt” och läs om vad  vi arbetar med i Kungsbacka Söder.

/ Åsa och Marie (Kungsbacka söders matematikpedagoger)

Besök oss gärna här.

www.sodersmatematikpedagoger.se