Tankar av Pia från SETT-mässan

Jag vill åka till SETTmässan för att inspireras i mitt dagliga arbete gällande det moderna och innovativa lärandet. Det jag främst är nyfiken på och behöver input i är pedagogisk dokumentation, barns delaktighet och inflytande, och få inspiration över lag kring hur man på ett bra sätt kan använda digitala verktyg i verksamheten. Det är områden som jag upplever att vi behöver lite nya infallsvinklar kring på vår avdelning här och jag hoppas att jag kommer att få med mig nya tankar och kunskap kring detta tillbaka”

 Detta var mina förväntningar innan resan och jag kan inte säga annat än att de infriades. Jag använde tiden effektivt och var framför allt på många föreläsningar – dessutom delade jag och mina reskamrater metodiskt upp oss och lyssnade på olika talare för att kunna delge varandra efteråt och få ut ännu mer av tiden. Självklart är det så att det är dem man lyssnat på i sin helhet som sätter störst spår, men en hel del tips och tankar har vi kunnat delge varann.

Jag hamnade på flera föreläsningar som berörde barnsyn och –bemötande, bland annat Linda Linder och Micke Gunnarsson. De pratade båda om att ett barn inte ska bli något, det är redan något (trots att det i läroplanen står att barnen ska bli aktiva samhällsmedborgare, som om det inte är något de redan är!) och att vi ska se på och bemöta barn som medmänniskor. Kan tyckas självklart, men när man rannsakar sitt eget beteende är man inte alltid så respektfull i sitt bemötande. Jag fick mig t.ex en tankeställare när Micke Gunnarsson tog upp ”stopphanden”, en metod jag själv ibland använder för att få ett ivrigt barn att vänta på sin tur när jag samtalar med ett annat. Hur respektfullt är det att få en stor hand framkörd i ansiktet?!

Tankar kring den pedagogiska dokumentationen och barnens delaktighet i den fick jag också. Anna Lundholm kom med det enkla och konkreta tipset att ha en avsatt tid för reflektion med barnen, att t.ex låta foton från förmiddagens aktiviteter gå på smartboarden innan lunch och samtala kring bilderna. Tillräckligt enkelt för att få in som ett naturligt dagligt inslag!

Bland annat Christian Eidevald betonade att det är verksamheten i sig som ska dokumenteras, inte barnen och deras prestation. Han redovisade också en massa intressant hjärnforskning, bland annat att aktiviteten i hjärnan är mycket större när man har rört sig i 20 minuter än när man suttit stilla, och att hela hjärnan är aktiv när barnen leker. Av detta hade slutsatser dragits som att stillasittande samlingar inte är särskilt gynnsamma för inlärningar, och kanske ännu mer tänkvärt att barnen behöver helhet för att lära. Att isolera ämnen t.ex genom matte, språk eller teknikhörnor är alltså negativt!

Inspiration kring de digitala verktygen fick jag också, mest genom tips på appar från föreläsningar som jag inte var på själv, så det är inte så givande att återge.

Men som sagt, på det stora hela, en givande resa med många inspirerande samtal!

Pia Smith, förskollärare på Norrgårdens förskola i Åsa