I augusti 2015 tillträdde vi våra förstelärartjänster med målet att implementera och utveckla ett inkluderande förhållningssätt på Iseråsskolan. En härlig utmaning som vi såg fram emot att få ta tag i. Efter samtal med våra chefer där mål, syfte och uppdragets ramar klargjordes började vi utforma höstens arbete. Till vårt förfogande i tid hade vi fyra arbetsplatsträffar under hösten samt tid till handledning av enskilda arbetslag. Ett viktigt mål för oss var att innehållet på dessa arbetsplatsträffar skulle upplevas meningsfullt och angeläget för samtliga deltagare. Under arbetsplatsträffarna har vi varvat föreläsningar med små korta workshops. Vårt syfte har varit att bredda kunskapen om det inkluderande förhållningssättet och att i kollegiala samtal få pröva och ompröva sina uppfattningar och funderingar kring inkluderingsbegreppet. Experter vi hämtat kunskap ifrån är bla Ross W Greene, professor i psykologi, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och Ulrika Aspeflo, logoped med lång erfarenhet inom arbetet med specialpedagogiska frågor. Vi har också lyft vad våra styrdokument, skollag och lokala policyplaner säger. Filmer och klipp från UR, SPSM och utdrag från bloggar med ett fokus på inkludering har också varit ett viktigt inslag på våra träffar.

Efter flera års arbete med Our network har en tydlig vision om allas lika värde och en helhetsidé för skolans utvecklingsarbete vuxit fram. Iseråsskolans kärnvärderingar ska genomsyra vårt arbete.

• Alla barn är allas
• Vi vågar pröva något nytt
• Vi respekterar varandra
• Vi behandlar andra som vi vill bli behandlade själva
• Vi ser olikheter som en tillgång

Vad menar vi då med ett inkluderande förhållningssätt? Att klargöra begreppet för all personal var en förutsättning för att kunna skapa en samsyn och för att undanröja missförstånd. Begreppet inkludering innebär en full delaktighet i den gemenskap som verksamheten utgör. Detta kan ske när verksamheten anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Kungsbacka kommun har en gemensam Barn- och elevhälsoplan som är beslutad av nämnden för förskola och grundskola i april 2013 (www.kungsbacka.se ).

Kommunens policy är kopplad till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Salamanca deklarationen (1994) som lyfter alla elevers rätt till stöd och hjälp och rätt till undervisning inom ordinarie klassorganisation. Den röda tråden i policyn, som överensstämmer mycket väl med de nya riktlinjerna från Skolverket, är att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande, utgå från ett salutogent synsätt och ett inkluderande förhållningssätt samt att varje skola ska ta ett allt större ansvar för att följa dessa riktlinjer. Det är varje enskild rektor som tillsammans med personalen ska fördela resurser, gruppera elever och anpassa organisationen för att på bästa sätt skapa de bästa förutsättningarna för varje enskild elev. Detta ska vara ett gemensamt uppdrag för hela skolan.

“Man är inte stark om man är ensam på en skola att tänka på och göra på ett visst sätt. Det är först när man får till en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt som man orkar och kan få till en positiv förändring” (Aspeflo, 2015).

Vi har även lagt vikt vid att lyfta sättet man förhåller sig på till sina elever och de situationer som uppstår då det speglar det pedagogiska perspektiv man har. Det kategoriska perspektivet, där svårigheter knyts till individen och en eventuell diagnos, skapar en syn där man letar orsaker till problemen hos eleven och inte i lärmiljön. För att kunna arbeta inkluderande behöver man ha ett relationellt perspektiv där man ser möjligheter att anpassa skolmiljön för att undanröja eventuella hinder och svårigheter som skapar problem i samspel och inlärning. Det blir då allas gemensamma uppdrag att skapa en lärmiljö som anpassar sig efter elevernas olika förutsättningar (Nilholm, 2007).

Förutom att fördjupa förståelsen för ett inkluderande förhållningssätt och att lyfta det relationella perspektivets betydelse har vi talat om vikten av att skapa goda relationer. För en pedagog är det viktigt att kunna känna av vad som är viktigt för stunden, vara lyhörda för det eleverna förmedlar i ord och kroppsspråk och kunna utveckla goda relationer till både elever och vuxna. I takt med att skolans status har minskat har relationernas roll ökat, förtroendet som skapas i dessa får stor betydelse för verksamhetens trovärdighet. De goda relationerna skapas genom engagemang, förmågan till empati och förståelse. Dåliga relationer mellan elev och lärare som saknar ömsesidighet, respekt och förståelse ses som en stor orsak till att elever går ur skolan med ofullständiga betyg (Skolverket 2011), ett faktum som gör det extra angeläget att fokusera på relationerna.

“En god relation skapar en trygg lärmiljö. I en trygg lärmiljö vågar man ställa frågor och be varandra om hjälp- och då sker mer lärande” (Aspeflo, 2015).

Vi har haft förmånen att få en miniföreläsning av en psykologikandidat i ämnet lågaffektivt bemötande utifrån Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan. Vi följde upp föreläsningen med dialogsamtal i smågrupper vid ett par tillfällen. I dessa grupper fanns alla yrkesgrupper på skolan representerade. Att lyfta värdet av allas kompetenser och olika erfarenheter är ett viktigt mål i inkluderingsarbetet på Iseråsskolan. För att kunna skapa en helhetsbild av hela vår verksamhet behöver allas kunnande tas till vara.

Efter att ha skapat en gemensam förståelsegrund för arbetet med inkluderande förhållningssätt arbetar vi nu vidare med handledning av enskilda arbetslag. Att omsätta teori till god praktik kräver mycket träning och reflektion. I de kollegiala samtalen skapas goda möjligheter i att träna sig att lyfta blicken, se på sin egen roll och dess påverkan på verksamheten samt skapa ett gemensamt helhetstänk i arbetslaget. Att få vara samtalsledare är oerhört spännande, utvecklande och utmanande. Vi ser fram emot vårens samtalsträffar och det fortsatta utvecklingsarbetet på Iseråsskolan. Under våren kommer vi utmana våra kollegors relations- och inkluderingstankar, genom bla dialog och läggspel men också med IKT. Spännande!

Linda Heed och Johanna Karlsson, förstelärare Iseråsskolan

Referenser:
Aspeflo, U.(2015). För alla i skolan, en bok om inkluderande och utveckliande undervisning. Aspeflo och Klamas AB förlag.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nämnden för Förskola & Grundskola. (2013). Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun. www.kungsbacka.se

Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes kundservice.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca+10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.