Rss

Archives for : Grundskola

Studiedag på Iseråsskolan – introduktion i programmering

Scratch Jr

Vi startade terminen med en gemensam utbildningsdag för all personal. Det skulle bli en introduktion i programmering.

Om jag säger programmering –  vad tänker du på? Så startade vi dagen på Iseråsskolan.

Efter det berättade varför vi ska lära eleverna om programmering och vad det innebär. Vi visade på den nya nationella IKT stategi som vi vet kommer snart och där programmering inte kommer bli något eget ämne, men kommer ingå i framför allt matematiken och tekniken. Men även att man lätt kan koppla programmering till andra ämnen i skolan som exempelvis svenska.

Efter detta fick rektorerna göra Legoutmaning, sitta rygg mot rygg, med lika många likadana legobitar och de skulle sedan bygga en likadan figur. Kommunikation är viktigt och något vi arbetar med på skolan, så vi kunde koppla ihop det med kommunikation – hur lätt är det att prata så andra förstår?

IMG_0769

Sedan blev det marchmallowsutmaningen för all personal. Vet ni inte vad det går ut på se gärna denna film

Här ser ni en bild från dagen

Under två timmar fick sedan personalen prova på olika saker gällande programmering:

Vi gjorde ett stations system är alla fick vara med om alla stationer, ca 40 min på varje station. De första övningarna med Lego, programmera en kompis och sortera var under en station

    • Legoprogrammering
    • Programmera en kompis, händelsekort finns att hämta här under
    • Händelsekort, sorteringsringar och frukt och grönsaker.

      Download (PDF, 111KB)

    • Download (PDF, 1012KB)

    • Download (PDF, 4.02MB)

    • Följande Appar presenterades
    •  A.L.E.X.   ALEX
    • Lightboot, Lightbot
    • ScratchJR Scratch Jr Här är en liten film som en pedagog gjorde:

 

  • Vi besökte sidan http://bebras.se som egentligen är en tävling man kan göra men det finns roliga övningar att göra.

Vill ni veta mer om denna dag hör gärna av er till IKT pedagog Mia Moberg
mia.moberg@kungsbacka.se

Nu är det lite bråttom…

… att anmäla till vår kommande workshop om makerkultur, kod och programmering.

Ingen avgift – för dig som är pedagog i
Kungsbackas grundskolor och nyfiken!

Tisdagen den 15:e november bjuder vi in till ett lärande pass tillsammans med ATEA.
Aktiviteten är på Kollaskolan, 6-9, tid:15.00-17.30.

Nedan lite om workshopinnehållet – det blir möjlighet att pröva Quirkbot, Strawbees och LittleBits:-)

kirkbot

Quirkbot är en liten robot du kan programmera och konstruera i olika former. Använd strawbees,  motorer, lysdioder och sensorer för att göra dina egna varelser! Det är ett roligt och enkelt sätt i den inspirerande värld av fysiska programmering, elektronik och mekanik för barn, vuxna och lärare.

Strawbees är färgglada plaströr med tillhörande fiffiga plastbitar, vilka sammanfogar plaströren. Med dem kan du bygga nästan vad som helst. Ett riktigt makermaterial som på ett kreativt sätt utmanar elever att konstruera på ett lustfyllt sätt.

LittleBits är en plattform för lättanvända elektroniska byggstenar som gör det möjligt  för dig att uppfinna något, från din egen fjärrstyrda bil, till en smart hemutrustning. Bitarna knäppa tillsammans med magneter, ingen lödning, ingen kabeldragning. Ett material som på ett lekfullt sätt förklarar hur elektronik i omvärlden fungerar och lockar fram viljan att experimentera hos eleverna.

strawbees

Det finns 40 platser, du som är kontaktperson, sk spindel, på din skola för projekt Makerskola har företräde.

Läs mer på www.makerskola.se

Vi kommer också att visa våra nya lådor för utlån.

Finns det frågor – kontakta Åsa Blide Larsson

ANMÄL DIG VIA LÄNKEN HÄR

 

Reportage från studieresa i Nya Zeeland

Hej alla pedagoger i Kungsbacka! För några dagar sen kom jag hem från min studieresa i Nya Zeeland och tänkte dela med mig lite. Innan jul fick jag ett stipendium för att åka ner och göra studiebesök på olika skolor. Mitt huvudfokus som jag ville titta på var literacy, läs och skrivinlärning för skolans yngsta elever. Jag ville också träffa forskare för att se vad som är ”i ropet” nu i Nya Zeeländsk forskning kring literacy. Jag valde att även besöka en förskola för att se helheten i lärandet och hur övergången är från förskola till skolan. I Nya Zeeland börjar man 1:a klass på sin 5:e födelsedag vilket gör att man som förskola släpper barn till skolan hela året och som skola tar man emot nya elever hela året. Jag fick fantastiskt mycket inspiration och idéer till mitt arbete i min klass. Men det blev också en inre resa med tid för reflektion. Som handledare i läslyftet kände jag också igen mycket av deras arbetssätt och metoder från läslyftsmodulerna. Det var spännande att se hur väl förankrat textsamtal osv var i deras verksamhet. Under min resa skrev jag en blogg ”Nyazeelandblog.wordpress.com” där man kan läsa lite mer ingående om mina besök och se mer kort. Jag kommer nu att sammanställa alla intryck för att kunna föreläsa för andra.

Här tittar vi på en karta och eleverna ser att jag kommer från ett litet land högt uppe i ena hörnet…

6577B5EDE9EE4EDEAAE01F5B3382171F

Här tittar vi på en karta och eleverna ser att jag kommer från ett litet land högt uppe i ena hörnet…

E030C29148F24C2696B3FDEDF8CF41EF

En femårings skoldag, mellan 9-15 alla dagar. Men då ingår simning på schemat alla dagar i skol-poolen. Står i läroplanen att man ska simma varje dag ända upp till 12 års ålder. Nästan alla skolor har därför en pool.

B6E11A4611884FB6B7C6A6B00AAB699F

Samtal kring text runt ”moontable”

89BF8485900E4FBC91F9BA5F263EDF18

6-7 åringar förbereder sig  för att avsluta dagen.

07D25749B9B04FEFA966A852D29F5472

Metaforer/beskrivningar som man använde när man lärde ut hur man skriver bokstäver på förskolan. Alla pedagoger sa samma sak och man lärde ut små bokstäver redan från 2,5 års ålder. Även i skolan använde man dessa metaforer/beskrivningar.

Repotaget skrivet av:

Annika Björnhall

Förskollärare, Björkrisskolan

Uppdrag inspiration – Arbetet med ett inkluderande förhållningssätt på Iseråsskolan

I augusti 2015 tillträdde vi våra förstelärartjänster med målet att implementera och utveckla ett inkluderande förhållningssätt på Iseråsskolan. En härlig utmaning som vi såg fram emot att få ta tag i. Efter samtal med våra chefer där mål, syfte och uppdragets ramar klargjordes började vi utforma höstens arbete. Till vårt förfogande i tid hade vi fyra arbetsplatsträffar under hösten samt tid till handledning av enskilda arbetslag. Ett viktigt mål för oss var att innehållet på dessa arbetsplatsträffar skulle upplevas meningsfullt och angeläget för samtliga deltagare. Under arbetsplatsträffarna har vi varvat föreläsningar med små korta workshops. Vårt syfte har varit att bredda kunskapen om det inkluderande förhållningssättet och att i kollegiala samtal få pröva och ompröva sina uppfattningar och funderingar kring inkluderingsbegreppet. Experter vi hämtat kunskap ifrån är bla Ross W Greene, professor i psykologi, Bo Hejlskov Elvén, psykolog och Ulrika Aspeflo, logoped med lång erfarenhet inom arbetet med specialpedagogiska frågor. Vi har också lyft vad våra styrdokument, skollag och lokala policyplaner säger. Filmer och klipp från UR, SPSM och utdrag från bloggar med ett fokus på inkludering har också varit ett viktigt inslag på våra träffar.

Efter flera års arbete med Our network har en tydlig vision om allas lika värde och en helhetsidé för skolans utvecklingsarbete vuxit fram. Iseråsskolans kärnvärderingar ska genomsyra vårt arbete.

  • Alla barn är allas
  • Vi vågar pröva något nyttNamnlös
  • Vi respekterar varandra
  • Vi behandlar andra som vi vill bli behandlade själva
  • Vi ser olikheter som en tillgång

Vad menar vi då med ett inkluderande förhållningssätt? Att klargöra begreppet för all personal var en förutsättning för att kunna skapa en samsyn och för att undanröja missförstånd. Begreppet inkludering innebär en full delaktighet i den gemenskap som verksamheten utgör. Detta kan ske när verksamheten anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Kungsbacka kommun har en gemensam Barn- och elevhälsoplan som är beslutad av nämnden för förskola och grundskola i april 2013 (www.kungsbacka.se ).

Kommunens policy är kopplad till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Salamanca deklarationen (1994) som lyfter alla elevers rätt till stöd och hjälp och rätt till undervisning inom ordinarie klassorganisation. Den röda tråden i policyn, som överensstämmer mycket väl med de nya riktlinjerna från Skolverket, är att elevhälsoarbetet ska vara förebyggande, utgå från ett salutogent synsätt och ett inkluderande förhållningssätt samt att varje skola ska ta ett allt större ansvar för att följa dessa riktlinjer. Det är varje enskild rektor som tillsammans med personalen ska fördela resurser, gruppera elever och anpassa organisationen för att på bästa sätt skapa de bästa förutsättningarna för varje enskild elev. Detta ska vara ett gemensamt uppdrag för hela skolan.

“Man är inte stark om man är ensam på en skola att tänka på och göra på ett visst sätt. Det är först när man får till en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt som man orkar och kan få till en positiv förändring” (Aspeflo, 2015).

Vi har även lagt vikt vid att lyfta sättet man förhåller sig på till sina elever och de situationer som uppstår då det speglar det pedagogiska perspektiv man har. Det kategoriska perspektivet, där svårigheter knyts till individen och en eventuell diagnos, skapar en syn där man letar orsaker till problemen hos eleven och inte i lärmiljön. För att kunna arbeta inkluderande behöver man ha ett relationellt perspektiv där man ser möjligheter att anpassa skolmiljön för att undanröja eventuella hinder och svårigheter som skapar problem i samspel och inlärning. Det blir då allas gemensamma uppdrag att skapa en lärmiljö som anpassar sig efter elevernas olika förutsättningar (Nilholm, 2007).

Förutom att fördjupa förståelsen för ett inkluderande förhållningssätt och att lyfta det relationella perspektivets betydelse har vi talat om vikten av att skapa goda relationer. För en pedagog är det viktigt att kunna känna av vad som är viktigt för stunden, vara lyhörda för det eleverna förmedlar i ord och kroppsspråk och kunna utveckla goda relationer till både elever och vuxna. I takt med att skolans status har minskat har relationernas roll ökat, förtroendet som skapas i dessa får stor betydelse för verksamhetens trovärdighet. De goda relationerna skapas genom engagemang, förmågan till empati och förståelse. Dåliga relationer mellan elev och lärare som saknar ömsesidighet, respekt och förståelse ses som en stor orsak till att elever går ur skolan med ofullständiga betyg (Skolverket 2011), ett faktum som gör det extra angeläget att fokusera på relationerna.

“En god relation skapar en trygg lärmiljö. I en trygg lärmiljö vågar man ställa frågor och be varandra om hjälp- och då sker mer lärande” (Aspeflo, 2015).

Vi har haft förmånen att få en miniföreläsning av en psykologikandidat i ämnet lågaffektivt bemötande utifrån Bo Hejlskovs bok Beteendeproblem i skolan. Vi följde upp föreläsningen med dialogsamtal i smågrupper vid ett par tillfällen. I dessa grupper fanns alla yrkesgrupper på skolan representerade. Att lyfta värdet av allas kompetenser och olika erfarenheter är ett viktigt mål i inkluderingsarbetet på Iseråsskolan. För att kunna skapa en helhetsbild av hela vår verksamhet behöver allas kunnande tas till vara.

Efter att ha skapat en gemensam förståelsegrund för arbetet med inkluderande förhållningssätt arbetar vi nu vidare med handledning av enskilda arbetslag. Att omsätta teori till god praktik kräver mycket träning och reflektion. I de kollegiala samtalen skapas goda möjligheter i att träna sig att lyfta blicken, se på sin egen roll och dess påverkan på verksamheten samt skapa ett gemensamt helhetstänk i arbetslaget. Att få vara samtalsledare är oerhört spännande, utvecklande och utmanande. Vi ser fram emot vårens samtalsträffar och det fortsatta utvecklingsarbetet på Iseråsskolan. Under våren kommer vi utmana våra kollegors relations- och inkluderingstankar, genom bla dialog och läggspel men också med IKT. Spännande!

Linda Heed och Johanna Karlsson, förstelärare Iseråsskolan

Referenser:
Aspeflo, U.(2015). För alla i skolan, en bok om inkluderande och utveckliande undervisning. Aspeflo och Klamas AB förlag.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nämnden för Förskola & Grundskola. (2013). Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun. www.kungsbacka.se

Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Fritzes kundservice.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca+10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.

 

 

Uppdrag Inspiration – Ta sig utanför skolans fyra väggar

Stafettpinnen i vår inspirationsserie går vidare till Veronica Elofsson, förstelärare på Smedingeskolan. Hon tar oss med utanför Kungsbacka.

Förra våren blev jag inbjuden att tala under mässan Framtidens Läromedel i Stockholm. Jag tackade glatt ja och fick relativt fria händer vad jag ville tala om, det enda önskemål de hade var att det skulle vara ur ett lärarperspektiv. Inte speciellt svårt med andra ord. Jag valde att sätta rubriken ”Integrera digitala verktyg med entreprenöriellt lärande”, på det sättet slog jag ihop två områden som speglar mig som lärare.

 

Under sommaren började jag fila på vad jag ville ha med under mina fyrtio minuter i rampljuset och när hösten gjorde antågande gick det snabbt innan det var dags för presentationens deadline. I oktober begav jag mig upp till Stockholm, dessvärre hade jag dagen innan råkat få en hjärnskakning och doktorns order var egentligen vila och ingen skärmtid. Men jag är en envis person och när jag hade fått den här chansen tänkte jag inte låta en hjärnskakning stå i vägen, det som istället skedde var att jag fick stänga ner min iPad och fokusera på varje slide i huvudet. Det gjorde att presentationen sedan satt som ett smäck, även om jag var helt slut efteråt.

 

Nog om förberedelserna och mer om innehållet.

 

I skolans värld lever jag efter mottot ”Ta sig utanför skolans fyra väggar”, det är hela tiden mitt mål med undervisningen, skolan är som en liten bubbla och världen finns utanför. Jag valde att lägga upp min föreläsning med exempel på hur vi som pedagoger kan gå tillväga och ge eleverna makten över sitt lärande. Jag nämnde tidigare att jag fick fyrtio minuter att tala och i den här texten kommer jag bara att delge er en liten del, men för den som är intresserad av att höra mer är det bara att kontakta mig.

 

Min resa började på allvar i februari 2014, då förstod jag att jag arbetar entreprenöriellt med mina elever. En av mina elever, Julia Essell, skrev en debattartikel som jag tyckte hon skulle försöka få publicerad. Julia har vid flertalet tillfällen efteråt berättat hur viktigt det var för henne att jag peppade henne och trodde på henne, för hon valde att skicka den till Aftonbladet debatt, och drygt en vecka senare var Julia rikskändis över en natt. Hon har efter succén med sin artikel gjort flera föreläsningar om att ta sig utanför klassrummets fyra väggar. Det finns två extremt enkla knep som lärare att ta till, vilka Julia nämner som viktiga vid sina föreläsningar:

  1. Att jag kände till hennes fritidsintressen så att hon kunde börja skriva.
  2. Att jag uppmuntrande henne till att våga skicka in sin artikel.

Svårare än såhär behöver det faktiskt inte vara, att vi har många goda skribenter i våra klassrum, det vet vi alla, och det gäller bara att få dem att våga ta klivet ut från klassrummet.

veronica 1

 

För ett år sedan ställde min mentorsklass upp i Next Up, vilket är en IT-inspirerad tävling för att locka fler flickor till IT-branchen. Jag och min mentorskollega körde på med våra tilldelade case och tog oss till finalen där vi vann! Det finns mängder med bra erfarenheter från Next Up och det enda jag kan säga är att får du chansen att ställa upp, gör det! Förutom att mina elever utvecklades inom många olika plan så utvecklades elevinflytandet till en helt ny nivå. Deras idéer på redovisning av kunskap och tillägnandet av kunskap ökades och vi har sedan dess ständigt dialoger om hur vi ska kunna arbeta för att lärandet ska bli optimalt. De har blivit duktiga på att förstå kunskapskraven och hur de ska kunna nå högre nivåer och de ser fler möjligheter i hur de kan arbeta med kunskapskrav som går in i varandra. De har bland annat skapat Stop Motion-film om amerikanska revolutionen, bloggat om industriella revolutionen och skapat ett analogt brädspel om franska revolutionen.veronica 2

Jag är övertygad om att med varierad undervisning är det också roligare att lära sig. Att alltid göra på samma sätt och med samma saker tröttnar vi på, lägg där till att i dagens samhälle händer så mycket nytt hela tiden att vi i skolan måste hänga med. De digitala verktygen och smidigheten/närheten till webben och kontakt med omvärlden är guld värd. Använd den möjligheten, våga låta dina elever testa sina vingar och att du figurerar som handledare. Räkna inte med att det fungerar första gången men min upplevelse är ju mer jag tror på dem, med desto mer lyckas de.

veronica 3Foto: Veronica Elofsson

Foto; Isa Winstedt
Foto: Isa Winstedt

Bilden är från ett elevarbetet ”Clinic med Emma Emanuelsson”, fem tjejer i årskurs 8-9 som under elevens val arbetade med sitt ”Drömprojekt”. De engagerade två av Kungsbackas bästa ryttare, anlitade en av Sveriges bästa ryttare, bokade en manege i Fjärås, fixade läktare, sponsorer, bakade fikabröd och mycket mer. De sålde 50 biljetter och kunde efter att alla utgifter vara betalda skänka drygt 3000 kronor till Svenska hästars värn. Under hela arbetet var jag enbart en stöttande handledare som bland annat kom med heja-rop när de lärde sig presentera sig i telefon och i mailkontakter.

 

Använd de digitala verktyg som vi har tillgång till och utnyttja dem för att ta dig utanför klassrummets fyra väggar och jag lovar dig att både du och dina elever kommer uppleva lärandet mer meningsfullt.

 

Hälsningar

Veronica Elofsson

Förstelärare digitala verktyg, svenska/SO-lärare på Smedingeskolan

veronica.elofsson@kungsbacka.se

 

Gå med i Hour of Code du också!

Den 7-13:e december anordnas Hour of Code, ett event för att öka intresset för programmering inom skolan. Det anordnas över hela världen men är det inte lite tunt i Kungsbacka än så länge?

Det som är så HourOfCodebra med Hour of Code är att det inte krävs några förkunskaper alls, varken från elevers eller lärares sida. Allt finns färdigt på Hour of Code! Nytt för i år är roliga teman med Minecraft och Star Wars. Lär dig programera BB-8, den nya Star Wars-roboten, till exempel. Evenemanget riktar sig till alla barn från fyra år och vidare upp till alla åldrar. Det kan inte rekommenderas starkt nog. Dessutom funkar det lika bra på iPad som dator.

Vi har i år en liten tävling i Kungsbacka kring Hour of Code. Dokumentera och publicera ert arbete via Instagram eller Twitter och tagga med #HoCKBA. Den bästa bilden vinner ett fint pris!

Naturvetenskap och teknik – nytt nätverk.

VÄLKOMNA TILL

Uppstart av NT-NÄTVERK för förskolor och skolor i Kungsbacka

 

Nu har ni chansen att få lite kunskap om och inspiration kring naturvetenskap och teknik. Den 4 mars kl.14:30-17:00 träffas vi för första gången på Kullaviksskolan. Det blir en till träff under våren.

Det blir givande, intressanta och roliga träffar där vi får lära oss mer om hur vi kan arbeta med No och Teknik utifrån våra läroplaner. Vi ser på film, har pedagogiska diskussioner, kollegialt lärande och praktiskt arbete i form av workshops. Så ta chansen och var med!

 

 

Välkomna!

Elisabeth Settergren, NT-utvecklar i skolan

och

Anne-Charlotte Siira, NT-utvecklare i förskolan