Rss

Archives for : #kbasett15

SETT 2015 tankar från förskolan

Tankar inför resan:

Är sugen på att hitta olika idéer, möjligheter och inspiration för vårt fortsatta arbete med digitala verktyg i vår förskola.

Arbetar just nu med film med våra 5 åringar. Pratar och tänker mycket på hur viktigt det är att barnen lär sig redan på förskolan hur viktigt det är med värdegrund och respekt i användandet av tekniken.

Tove Lager, Annebergs förskola

Tankar inför resan:

Jag är nyfiken på den digitala utvecklingen för de allra minsta barnen. Vill gärna få chans att diskutera etiska dilemman och värdegrundsarbete i förhållande till den digitala utvecklingen.

Jag kommer att välja dom seminarier som är rör vår förskolas utvecklingsområden och hoppas bidra med inspiration till övriga arbetslag.

Önskar gärna komma hem med ett stort bagage av praktiska tips.

Malin Dementshuk, Annebergs förskola

Tankar efter SETT 2015:

Digitala verktyg, inspiration och en hel del viktiga tankar.

En intensiv men intressant resa är nu gjord.

Våra funderingar kring användandet av digitala verktyg för de lägre åldrarna samt respekten för dess framfart i våran vardag luftades.

Genom olika utställare får vi upp ögonen för en del nya produkter. Att sedan fundera kring och kanske till och med önska till vår verksamhet, var spännande och inspirerande.

Vi tittade lite närmre på bl.a Magic Box där vi ser ett mycket bättre användningsområde bland våra allra minsta, istället för Smartboarden som kan upplevas svår för dem att använda.

Vi hittade även storystarter från Lego Education som skulle kunna vara ett komplement till vårt arbete med språket inom förskola/skola, men även inom andra områden.

Förstoringspucken skulle vara fantastiskt kul att köpa in till vår verksamhet för att kunna utforska tillsammans med våra barn.

Föreläsningar som vi gick på blandade inspiration med praktiska tips att ta med sig i livet och inom vår verksamhet.

Att påminnas om hur tanken styr oss i hur vi mår och möter människor, och hur vi ser på och förväntar oss vad ett möte skall ge påverkar hur det faktiskt blir, känns viktig.

Just mötet är och kommer alltid att vara det viktigaste i vår verksamhet. Känns skönt att få detta bekräftat från flera olika föreläsningar.
Vikten av att redan från början använda sitt kritiska tänkande kring våra nya arbetsredskap och vikten att få med oss bra praktiska tips om hur vi kan använda oss av dem i förskolan.
Att få med sig kollegor på tåget kräver tålamod och respekt samt ett varsamt puffande…

“Om ett ägg knäcka utifrån så tar ett liv slut.
Om ett ägg knäcks inifrån, föds ett nytt.
Storhet börjar inifrån.”

Tack för möjligheten att få följa med på årets resa till Kista och SETT 2015

Malin D & Tove L

Film av Särö skola – från SETT

Vi är inspirerade av alla nya spännande möten som skett under resan och inne på mässan. Att dessutom få möjligheten att upptäcka Settmässan tillsammans med kollegor på skolan har varit väldigt givande. Det var två intensiva dagar på mässan som gav inspiration och idéer.
Vi har redan använt en del av detta i undervisningen medan andra saker är i planeringsstadiet och får ta tid att smälta innan det faller på plats i vår verksamhet.

Filmreportaget är gjort med följande verktyg:

IMovie
Pic Collage
Green Screen by Do Ink

Tankar från Katrin på “Made by Kungsbacka”

Jag arbetar på Made by Kungsbacka som är en satsning från förvaltningarna FG och GV samt Kommunstyrelsen/näringsliv. Made by Kungsbacka främjar företagsamhet och kreativitet. Inspirerar till nyfikenhet och samarbeten och bygger broar mellan utbildning, näringsliv och omvärlds.

En del av mitt uppdrag är att sprida goda exempel och uppdatera intresserade om vad som händer gällande SSA i Kungsbacka Kommun men även nationellt och då använder jag mig utan hemsidan Made by Kungsbacka, Facebook och Twitter.

Jag vill vara inspirerande, ha bra bredd och relevans på inläggen och dess innehåll. För detta behöver jag ha en omfattande omvärldsbevakning och samverka med andra inom samma område.

Min medverkan på SETT hoppas jag ska ge inspiration och tips om hur jag kan stärka mitt arbete med spridningen i de sociala medierna och göra inläggen och artiklarna mer intressanta och inspirerande för följarna. Jag hoppas också kunna nätverka och få nya ”vänner” som är av samma intresse och behov.

Fram till årsskiftet var jag SO-lärare på Smedingeskolan som kommit väldigt långt i digitalt lärande, vi var en av pilotskolorna när 1-1 fördes in och därmed också först med iPad i undervisningen. Resan har varit intressant och föränderlig och i en rasande takt, jag insåg ganska snart att jag måste släppa på kontrollbehovet och att elevernas kunskaper var många gånger så mycket bättre än mina. Detta drog jag nytta av genom att vi lärde av varandra lärare-elev, elev-lärare, lärare-lärare och elev-elev. Förutom sökmotor, sociala medier och surfande blev iPaden ett hjälpmedel i min lärarvardag, jag använde den till det mesta och den blev snabbt en del av min pedagogiska vardag. Kontakten med elever och föräldrar effektiviserades, källor med stoff till våra innehåll utökades, redovisningsalternativen för eleverna blev större och hanteringen av arbeten och samplanering förenklades. Att Flippa klassrummet blev snabbt en favorit men nu var det inte detta jag hade tänkt skriva om utom mer upplevelserna av SETT.

Mitt syfte och mina förhoppningar om att få inspiration och tips om hur jag skulle kunna stärka arbetet med spridningen i de sociala medierna och stärka intresset fanns inte med bland föreläsningarna och aktiviteterna, det fick jag söka på annat sätt bl a fick jag en intressant kontakt när samtal med främling uppstod vid första räkmackan i cafét på mässtorget. Andra inputs fick jag i samtal med några av er som var med på resan.

Jag fick däremot med mig många tankar och matnyttigt för min ”materialbank” som jag använder mig utav när jag är ute och verkar som processtöd på förskolor och skolor.

I min profession som lärare har jag alltid använt mig utav ett entreprenöriellt förhållningssätt och samverkat med omvärlden på olika sätt, allt för att stärka elevernas självkänsla och motivation till att vilja utvecklas och lära, det handlar om de mjuka värdena och inhämtning av kunskap som ska förenas hos våra elever. Då är det som ett smörgåsbord att få komma till SETT och bara ta in, Micke Gunnarsson som trycker på värdet av individens egen kraft, relationsbyggande och hur inget är sig likt, jag tröttnar inte på honom. Dennis Westerberg som pratar om vikten av att ta ansvar för sin arbetsglädje, ”Gör det du älskar och älska det du gör” gav kraft till att stanna i nuet och förvalta det på ett bra sätt. Dessa två föreläsningar gav en feelgoodkänsla som varade ett bra tag. Sedan lyssnade jag på Jenny Nordqvist om hur man med hjälp av verktyget eTwinning Öppnar dörren till Europa och samverkar med andra regioner och pedagoger som vill samma sak ett kulturellt och kunskapsutbyte över gränserna, rekommenderas. En av Kungsbackas egna stoltheter Anna Stigsdotter lyssnade jag på för första gången och vilket arbete hon gör, så nytänkande och så entreprenöriell, hon vidgar barnens omvärld på ett så naturligt sätt med hjälp av sina digitala hjälpmedel, heja heja Anna, dig måste jag få träffa och intervjua och få möjlighet att sprida allt fantastiskt som händer på er förskola.

Tack till er som arrangerade, ett så varmt, engagerat och trevligt upplägg under SETT dagarna från Kungsbacka Delar. Jag kände mig så välkommen.

Jag har bestämt träff med några av er, jag kommer att träffa er ute i era verksamheter och diskutera projekt och entreprenöriella processer och det ser jag mycket fram emot.

Er som jag inte hann träffa och samtala med hoppas jag hör av er till mig så vi kan träffas och prata, kanske det finns något som Made by Kungsbacka kan stötta upp med, jag finns där som processtöd. Börja med att gill vår FaceBook sida där servar jag er med allt senaste inom SSA samverkan skola omvärld/arbetsliv eller gå in och läs mer om Made by Kungsbacka på vår hemsida, madebykungsbacka.se

 

Bästa hälsningar
Katrin Andersson

 

Vi tänker om, Vi tänker nytt, Vi tänker om igen…

En stor del i vårt arbete med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete på vår förskola består av Unikum.

På Villa Emilia arbetar vi med det digitala verktyget Unikum. Vi har valt att använda oss av Villa Emilias blogg, avdelningarnas bloggar och barnens lärlogg. Detta för att tydligt kunna dokumentera utveckling och lärande på både grupp- och individnivå. I bloggen kan man följa arbetet med de olika projekten på respektive avdelning. I förskolans gemensamma blogg läggs även övrig information. I lärloggen kan man följa varje barns enskilda lärande.

För att synliggöra hur barnen själva jobbar med dokumentation på Villa Emilia lägger vi upp klipp från bland annat Imovie och Storyrobe i både bloggar och lärloggar. Dessa appar är barnen med och jobbar i, väljer vad de vill visa och hur de vill visa det. För vår grupp med barn 5-6 år har vi som mål att blogga flera gånger i veckan för att delge varandra och föräldrar om hur arbetet med projektet går. Det händer mycket med barnens tankar och utforskande när de får jobba med dokumentationen. Våra analyser av detta visar att när barnen är mitt i ett utforskande tex om kraft/rörelse är de så fokuserade att nyfikna frågor, frågor om HUR de tänker ofta inte får något utrymme. Men vi kan se att i mötet med tex filmer från aktiviteten kan barnen lättare reflektera, analysera och hitta nya ”nyfikenhetsfrågor” som sen leder dem vidare. Det är gemensamt, med en sociokulturell utgångspunkt våra barn lär. När de gemensamt kan jobba vidare, delge varandra och skapa möten mellan förkolan och hemmet. Med detta i tanken åkte vi till SETT 2015, för att det är det viktigt för oss pedagoger att lära mer om hur vi kan utmana barnen med digitala verktyg som syftar till dokumentation.

Vi pedagoger vill veta mer om HUR vi kan få barnen mer delaktiga i arbetet med dokumentation med hjälp av digitala verktyg samt vilka verktyg som finns tillgängliga. Vi har som mål att alla barn på vår äldre barns avdelning, även 3 åringarna, själva ska kunna styra över vad de vill ta med sig vidare från projektet och inte vara lika beroende av en vuxens hjälp.

För oss är det viktigt att dokumentationen blir en naturlig del i barnens vardag och att både barn och pedagoger känner sig bekväma med verktygen. Vi kan se att den blogg våra äldsta barn jobbar med bygger broar mellan hem och förskola, barnens föräldrar blir mer insatta i VAD, HUR och VARFÖR vi jobbar med ett visst projekt och är delaktiga i barnens tankegångar. För barnen skapas en röd tråd. De erfar något på förskolan, deras föräldrar ser via Unikum, barn och föräldrar delar en gemensam upplevelse genom att se filmer hemma. Detta ger barnen nya frågor hemifrån, de diskuterar hemma och tar med nya ”input” till förskolan och vi jobbar vidare med dessa på förskolan. På så vis leds projektet vidare och baseras på barnens tankar och funderingar.

Den största ”kullerbyttan” vi gjorde under vårt besök på SETT är att det är lika viktigt att barnen får ta del av dokumentation och diskutera i real tid som det är att ta fram bilder och film ett tag efter aktiviteten. Innan SETT använder vi ofta dokumentationen ihop med barnen några dagar efter att det faktiska ”görandet” skett. Detta är inte att förkasta, men vi har fått nya tankar och redskap för hur vi kan mötas ihop med barnen kring dokumentation här och nu. Vi behöver skapa både fysiska och mentala rum för möten tex så behöver projektorer och andra digitala verktyg finnas lättillgängligt och vi pedagoger måste erbjuda tid för gemensam reflektion direkt efter ”görandet”. Vi fick också nya tankar och idéer för vilka frågeställningar vi ger barnen, tex så vill vi nu fråga barnen ”Vad ser ni?” istället för ”Vad händer”, då vi tror att detta blir en öppnare fråga och flera barn lockas att samtala samt att detta inbjuder till att det inte finns några korrekta svar.

Redan nu, två veckor efter SETT så har mycket förändrats i vår lärmiljö. Barn och pedagoger möts dagligen för att ge tid och fokus åt dokumentationer och reflektioner. Appar som tex Popplet används för att dokumentera barnens tankar och idéer där och då, barnen själva väljer vilka bilder de vill visa och samtala om och pedagoger kan bidra med text. Vår tanke är att dessa popplets kan bli som kartläggningar över projektets processer, vecka för vecka, och dessa kan vi dela med oss av i våra Unikum bloggar, då som bilder.
Även samtalen i dessa stunder är förändrade, vi kan se att de nya frågeställningar vi ger barnen utmanar dem och lockar dem att berätta mer och våga reflektera tillsammans.

Den största inspirationen till detta förändringsarbete kom under en föreläsning med Jenny Borgenport och Pernilla Jansson, som hette ”Tänk om, Tänk nytt, Tänk om igen… ”
Minnesvärda ord som vi verkligen tagit till oss av.

 

Av: Sandra Hansson & Emma Rahm, Villa Emilia förskola
Foto: Emma Rahm

SETT – dagarna, Kista 2015

Jag har summerat mina dagar i Kista och på SETT – mässan genom att fokusera på följande ord:

POSITIVA – VAD FUNGERAR, PROFESSIONELLA, RELATIONER, FOKUS OCH STRUKTUR, GÖRANDE, ÅTERKOPPLING OCH REFLEKTION.

Jag tror att många lärare idag använder sig av digitala verktyg i sin undervisning. Men jag tror även att det är många som inte har någon direkt tanke med själva användandet av just dem. Det man måste tänka på är att datorer, läsplattor, appar och mycket mer är kompletterande verktyg, för att eleverna ska kunna uppnå målen. Det gäller att vara professionell och finna rätt verktyg till rätt elev och till rätt uppgift. Detta görs genom mötet med eleverna. Relationer är oerhört viktiga. I skolan är relationerna till elever och vuxna det viktigaste. Får man ingen relation med sina elever så är det svårt att undervisa, handleda och hjälpa dem. Vi pedagoger måste ta reda på elevernas förförståelse och deras kunskaper samt intresse. Eleverna är en guldgruva för oss pedagoger.

Det är viktigt att vi fokuserar på det positiva och det som fungerar samt när fungerar det för en specifik elev, i vilken situation arbetar eleven bäst och vilket verktyg kan eleven arbeta med. Även att man ger elever återkoppling och att man reflekterar både tillsammans med eleverna och enskilt men även tillsammans med sina kollegor.

Min upplevelse är att alla elever behöver struktur och fokus. Eleverna måste ha en klar bild över vilka mål vi tillsammans ska arbeta med och hur vi ska arbeta. Detta får vi inte glömma när vi arbetar med digitala verktyg. Vi kan inte dela ut läsplattor till eleverna och förvänta oss att de ska kunna lösa uppgifterna om de inte får tydliga ramar för vad vi förväntar oss av dem och vilka mål vi arbetar mot.

Jag är tacksam för att jag fick möjligheten att följa med och bli inspirerad tillsammans med andra, för mig okända kollegor. På mässan deltog jag i många givande samtal och diskussioner, fick även nöjet att lyssna på många intressanta föreläsare, där jag fick många bra tips och idéer. Bara i samtalet med varandra, kollegor från andra skolor/förskolor så har vi inspirerat varandra och gett varandra bekräftelse och tips. Jag känner att jag har fått bekräftelse på att jag är på rätt väg.

Tack vare mässan och kollegor så vågar jag nu testa mer. Detta även om jag inte kan allt det tekniska, men det vet jag att flera av mina elever kan. Sedan måste man våga testa och utmana sig själv.

Hälsningar

Petra T. Matikainen

SETT 2015 – Detta fick jag med mig!

Mitt mål med denna resa var att få inspiration till att jobba ännu mer med digitala verktyg ibarngruppen. Jag ville ta del av och inspireras av föreläsare om det moderna och innovativa lärandet.Som IKT pedagog ville jag hitta tillbaka till min glädje att utveckla arbetet i barngrupperna för att jobba med Ipads och smartboards. Känna att detta är rätt och utvecklande för våra barn.

DET fick jag absolut med mig. Så mycket att göra och prova och lära ut. Jag fick massor av tips och idéer att jobba med.

Dessa frågor vill jag sprida till våra arbetslag i Åsa, frågor vi ska ställa oss själva innan vi planerar vår verksamhet.

Inspiration av Anna Lundholm Ehns föreläsning.

# Vad ska vi göra?

# Varför ska vi göra det?

# För vem ska vi göra det?

# Hur ska vi göra?

# När ska vi göra det?

En medveten pedagog…

# Är något alla barn har rätt till

# Är nyfiken på att lära sig tillsammans med barnen

# Ser möjligheter

# Reflekterar

Vi som arbetar med barn ska vara nyfikna på att lära oss nytt, det ingår i vårt uppdrag att utvecklaoss, barnen och vår verksamhet. Vi ska inte alltid göra som vi alltid har gjort utan vi ska testa nytt ochprova det som är aktuellt nu och hålla våra barn och oss aktuella med dagens teknik.

Det jag tog åt mig mest från föreläsningarna, var just möjligheten att våga testa och prova olika program och tekniska verktyg tillsammans med barnen. Vi behöver inte kunna så mycket från börjanutan vi lär tillsammans med barnen, följer lärprocessen från start tillsammans.

Det är  inte svårare än så. Våga prova och våga misslyckas och sen lyckas med barnen.

Ett bra tips från Nina Edlunds härliga föreläsning. Synliggöra programmering med barnen. Användappar för programmering, tex Lightbot, bygg en legobana lika som i den digitala appen, rita på ett papper, lägg ut pilar på golvet och låt barnen programmera sin kompis att gå en bana.

Använd tekniken både digitalt och analogt.

Susanne Larsson
Pölagårdens förskola

Fµ©k you helvetesskola!

Jag heter Elisabet Teghult och under snart fyra år har jag arbetat som rektor på Varlaskolan. Under de här åren har jag mött flera elever som av en eller annan anledning inte kommer till skolan. Alla eleverna har mycket rimliga anledningar till varför de började stanna hemma och till vad det är som vidmakthåller situationen. Det kan handla om allt möjligt från t.ex. kamratrelationer som gått i baklås, sjukdom,ångest inför alla prestationskrav som finns i skolan, tidigare skolmisslyckanden och så vidare. Situationen för både elev och familj är ofta mycket komplex och inte alltför sällan får skolan härbärgera år av frustration och återhållen ångest.

Under SETT 2015 hade jag ett särskilt fokus på att titta efter hur skolan kan arbeta med de elever som inte kommer till skolan, eller finns i riskzonen. Jag fokuserade på att lyssna på flera olika föreläsningar om motivation, lust och arbetsglädje, men det var så klart Martin Hugo, lektor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, som arbetat länge med skolfrånvaro som verkligen fångade mitt intresse.
Han har skrivit flera böcker på området skolfrånvaro, motivation och skolmisslyckanden, både inom gymnasieskolan men även inom SiS, Statens institutionsstyrelse, där ungdomar tvångsvårdas.

Martin Hugo menar att vägen till framgång bland annat går via relationsbyggande med vuxna i skolan, att arbetsuppgifterna upplevs som att de är på riktigt, att ta en sak i taget och att ungdomarna upplever delaktighet i skolarbetet. Ungdomarna behöver också små grupper med många vuxna.
Egentligen låter ju Hugos slutsatser inte så konstiga eller märkvärdiga, men verkligheten fungerar inte alltid som i teorin.

Bakom en elev som inte kommer till skolan i högstadiet döljer sig ofta år av tjat och gnat från föräldrar som tvingat iväg eleven till skolan, men någonstans på högstadiet tar det ofta stopp. Då går det inte längre att motivera eleven att komma skolan, särskilt inte om eleven har varit sjuk en tid eller efter ett lov.
Föräldrarna sjukanmäler sitt barn och först efter ett par veckors frånvaro går det upp för både skolan och föräldrarna att eleven skolvägrar.

Skolan kallar till samarbetsmöte med hemmet och skolan börjar arbeta med frånvaron.

Redan då har situationen hunnit gå alldeles för långt och det kan bli en svår och krokig väg för skolan att lyckas få tillbaka eleven till skolan. Vi vet att en av de viktigaste friskfaktorerna för ett hälsosamt liv utan psykisk ohälsa, missbruk och utanförskap är att eleven kommer till skolan och utvecklas kunskapsmässigt. Skolan som skyddsfaktor väger tyngre än de riskfaktorer som finns med att eleven inte kommer till skolan. Alla vuxna i skolan är skyddsfaktorer för att eleverna inte ska hamna i ett utanförskap.
Vi vet, och vi vill jobba på så snabbt det bara går för att eleven ska hitta tillbaka till fasta rutiner som att komma till skolan.

Många av eleverna som befinner sig i en situation med problematisk skolfrånvaro har utvecklat ett skärmberoende och har ganska ofta vänt på dygnet för att kunna spela och chatta med anda personer långt bort. Spelandet har ofta blivit till ett bekymmer för familjen runt eleven, men eleven själv är ofta alldeles nöjd med mängden spel och är rädd för att någon ska ta skärmen ifrån dem. Naturligtvis tycker inte jag heller att ungdomar ska ha obegränsat med speltid. Spelandet kan utvecklas till ett beroende och kan tränga undan andra viktiga saker i livet, men i de här fallen kan skärmberoendet vara vägen in i ungdomens liv. Genom att använda nätet och spelandet tänker jag att vi kan nå dem som har svårt att möta oss öga mot öga. Vårt sätt att kommunicera med varandra förändras när vi inte ser den andre och i de här fallen är det inte helt ovanligt att ungdomen inte har en enda vän ”in real life”, utan bara kamrater på nätet.

Jag skulle vilja ge de här eleverna undervisning online, till en början på bestämda tider när den vanliga skolan har stängt för dagen, men längre fram i arbetet, tidigare och tidigare på förmiddagarna.

Lärarna kan använda olika typer av plattformar för att nå fram till ungdomarna, tilldela dem verklighetsbaserade och meningsfulla uppgifter samt kunna göra bedömningar. De här eleverna, om några, behöver snabb återkoppling på sina arbeten, så lärarna måste finnas online en längre stund på kvällarna. Det viktiga är att snabbt ta kontroll över ingenmanslandet som annars kan växa sig oerhört stort. Jag vill använda de digitala redskap som vi har, för att på ett nytt sätt nå och motivera de elever som inte kommer till skolan. De här eleverna behöver trygga vuxna som hjälper dem att lyckas i skolarbetet, för att förhoppningsvis få ett fullgott fungerande vuxenliv.

Skolan ska göra sin del för att ge eleverna den undervisning de har rätt till enligt Skollagen, men andra verksamheter behöver också göra sin del. Ofta är det familjer som under lång tid har utvecklat roller, normer och beteenden som vi utomstående kan ifrågasätta, men som i just den aktuella familjen fyller en funktion. Lika mycket som skolan arbetar med ungdomens kunskaper, lika mycket behöver andra instanser arbeta med föräldrarna och andra närstående.

En del kommuner har insett att det lönar sig att tidigt arbeta med förebyggande insatser för barn och unga genom att inrätta sociala investeringsfonder. Fonderna ska hjälpa till att minska utanförskapet, psykisk ohälsa och därmed också stora framtida kostnader.

Skolan och samhället har inte bara ett juridiskt ansvar för våra barn och ungdomar, men vi har även ett stort moraliskt ansvar. Att arbeta med skolfrånvaro kräver mycket personal med flera olika slags kompetenser som systematiskt kan samarbeta, samverka, samordna, ha samsyn och hålla sams. Skolfrånvaroarbete kan inte långsiktigt byggas på eldsjälar!

Fµ©k you helvetesskola!

Elisabet Teghult, rektor Varlaskolan norra

SETT 2015 – se filmen om vårt besök!

Linda och Sofia från Prästgårdsängens förskola har använt appen Adobe Voice för att förmedla sina intryck.
Mycket nöje 🙂

Mellan det trygga och det okända

Jag heter Annika Wannebo Arvidsson och arbetar på Barkassens förskola i Onsala.Jag åkte till Kista med öppet sinne, jag visste inte riktigt vad som väntade. Mina förhoppningar var ändå att få lite hjälp att komma vidare i arbetet med de digitala verktygen vi har.När vi väl kommit in till mässområdet var det som att komma in i en bikupa. Jag fick gå runt ett par varv bara för att kunna orientera mig. Det var ett virrvarr av människor, montrar, fik och mötesplatser. Jag kollade upp var de föreläsningar jag ville besöka skulle vara och tyckte nog att jag fått rätt bra kläm på läget. Nån timme senare hade jag missat mitt första OCH mitt andra val av föräläsare… Medan jag strosade runt bland montrarna, lite besviken, fick jag syn på Micke Gunnarsson som precis skulle börja prata i en monter.Där stannade jag och lyssnade. Som tur var. Han har en förmåga att sätta ord på sådant man tänker och lyfta fram saker man inte tänkt på. Han sa bland annat att även om man inte delar intresset med tex det digitala med barnen så kan man visa intresse för det som de gör. Det känns så viktigt att lyfta fram. Barnen kan göra ”jobbet”, vi behöver fokusera på att göra det pedagogiskt och lärande.

Jag fick med mig så mycket inspiration och ny energi och fick även bekräftat mycket som jag själv tänkt och känt men haft svårt att formulera på ett bra sätt. Det som har varit svårast för mig har varit att ”få med alla på tåget”. Hur gör man när någon bestämt sig för att de inte kan, som inte ens vill prova? Eller när någon annan inte ser att det är pedagogiskt? Eller när jag äntligen kände att det lossnat lite men sedan insåg att det fanns stränga regler kring användandet tex en åt gången, bara 20 min…
Ulla Karin Lundgren prata mycket om att använda media på barnens villkor. Låta dem leda oss. Har de Minecraft som största intresse så får vi möta dem där. Det är en tydlig ökning av barns användande av digitala verktyg och internet. Vi måste hänga med! Vi måste ta till oss barnens populärkultur!
Ulla Karin hade med ett citat från Erika Kyrk Seger : – Kan det vara brist på inblick i den digitala världen som skapar motsånd? Att de ”pedagogiska glasögonen” för vad som händer mellan barnen och lärplattan inte är riktigt skarpa?

SETT-mässan erbjöd också så mycket mer. Jag var tex på en föreläsning med den inspirerande beskrivningen ”systematiska analyser och utveckling i förskola”. Namnet till trots så kände jag att detta är något vi verkligen behöver uveckla. Christian Eidevald som höll i föreläsningen var en väldigt inspirerande och energisk talare. Han hade mycket intressant forsking som underlag till hur vi borde analysera och utvärdera och varför. Som att det är inte barnen eller barnens enskilda kunskaper som ska mätas och utvärderas utan verksamheten kvalitetsarbete mot de mål som finns för verksamheten. Jag kan känna att det är här, i det systematiska kvalitetsarbetet, som vi ofta brister . Om vi hade haft en bra rutin för detta hade vi för länge sedan fångat upp svårigheterna med de digitala verktygen och lärandet och kunnat gå vidare. Jag kan inte säga att vi inte fått verktygen för att klara av detta på ett bra sätt men tyvärr stannar det oftast där. Vi får ett nytt verktyg att arbeta med men inte tillräkligt med kunskap om hur vi ska använda det.

Så nu står vi här med nya verktyg och nya sätt att lära. Vi har några riktigt intresserade och engagerade pedagoger och några med svalare inställning. Så hur gör vi? Hur kommer vi vidare?
Huvudsaken, anser jag, är vi låter barnen använda sig av dessa nya verktyg och sätt att lära utan äggklocka och alltför strikta regler. Att vi visar intresse för deras person, deras intresse och nyfikenhet. Att vi kan möta dem där.Vi kan inte få alla att älska det nya sättet att lära, alla kommer inte att använda verktygen i samma utsträckning. Men vi, pedagoger, kan alla se till att det händer något, att det blir pedagogiskt. För det är vi experter på!

”Det är just i mellanrummet mellan det trygga och det okända som pedagogiska förändringar kan äga rum. Det är där som de nya tankarna föds, som kan leda till oanade möjligheter.”

 

Sett 2015 – Tankar från en förskolepedagog

Så nu är man nyss hemkommen från SETT- mässan i Kista. Långa dagar och högt tempo men ack så inspirerande och roliga. Mina tankar innan resan var att jag ville få med mig tips och idéer kring hur man konkret arbetar i verksamheten, så det digitala lärandet och verktygen blir en del av barnens vardag.

Nu när allt har sjunkit in och man fått tid att reflektera kring vad jag tar med mig från dessa dagar så blir slutsatsen att samtalen med andra pedagoger och lärare kring hur de arbetar var mycket givande för mig personligen. Det vi gör på vår förskola är bra men vi kan alltid bli bättre. Har genom dessa samtal fått till mig hur vi kan få med barnen mer när vi dokumenterar, hur de blir mer delaktiga i den genom andvändningen av digitala verktyg. Synliggöra dem i verksamheten. Ipaden kan andvändas till så mycket mer än bara spel och smartboarden till så mycket mer än filmvisning. Härligt med konkreta tips, har precis haft kurragömma med facetime.

Att gå runt bland alla utställare och få inspiration både till programmering, greenscreen och QR-koder gör att jag utmanas att lära mig saker tillsammans med barnen. Vi behöver inte vara rädda för det nya, vi får dra nytta av vad våra barn kan och söka ny kunskap tillsammans.

Föreläsningarna var toppen. Mycket har man hört förut men jag tänker att de tåls att höras om och om igen. Allt verkar så självklart, möt barnen där de är, följ deras interesse, gör det du älskar och älska det du gör och se solen i oss själva och andra för det vi fokuserar på växer. Kloka ord från blandade föreläsare, dessa tar jag med mig och inspireras av och fortsätter att utvecklas och ha roligt i arbetet med våra barn, vår framtid.

Linda Nyman